Tag Archives: Skorpan

Det var visst något mer än vitt bröd som gjort magen fluffig.

10991706_10153609542880299_7811362540306043892_oDet var visst något annat än en fluffig mage som pös över byxlinningen.
Det var en skorpa.
Ja, bilden är tagen i all hast bland tårar igår när den skrämde slag på mig så jag fick åka till sjukhuset mitt på dagen.
Men hjärtat tickade fortfarande och den låg där och vinkade. Hela 5 cm lång och alldeles bedårande söt bland en navelsträng och fostervatten.

Den trängs (nåja, inte än så länge, det är ju inte så långt gånget än) ihop med mina gallstenar och jag har varit vansinnigt trött och illamående. Mina bröst har givetvis växt till det dubbla och jag är, precis som med Elias, sugen på apelsinmarmelad på en vit rostmacka med ost och smör, mest hela tiden.
Varken jag eller Mats vågar väl inte riktigt hoppas än så länge, den kritiska perioden är inte riktigt över, men vi båda är förvånansvärt lugna och avslappnade i det mesta och denna gången känns det på ett helt annat sätt än förra året.
Och när jag fick se den välmående igår så vågade jag nog ändå andas ut lite.
Lite sådär, som när man har pyspunka.

Ja.

En liten skorpa.
Med en storebror som är salig och pratar med magen varje dag och säger
Hej bebisen, jag heter Elias. Jag är din storebror. Idag har jag pruttat…
Sedan lägger han till ett gapskratt och konstaterar snabbt att den inte svarar tillbaka.
Men han ler.
Och jag ler.
Detta ska nog gå bra.