Just idag är jag inte stark..

… Nä. Jag känner mig inte så stark idag. Jag hade beställt lite ny modelleringspasta och nya utstickare för att kunna modellera lite. När lilleman har somnat för kvällen tar jag fram sakerna och börjar. Och modelleringspastan är ju så himla god, så jag var tvungen att smaka lite. Och lite till. Och lite till…
Nä, det blev ingen modellering idag för jag kunde inte låta bli pastan, så jag stängde in allt i lådan igen, så fort jag kunde.Tog istället en liten skål popcorn, inte det bästa valet det heller, men bättre än mycket annat.
MEN, jag ska inte riktigt misströsta. Jag har promenerat 1 mil idag och skött mig annars, så lite farlig modelleringspasta ska inte sätta fälleben på mig igen, jag ska INTE modellera innan jag känner mig starkare. Så är det.

Nu till något roligare.
Att vara mamma går för tillfället det mesta ut på att få lilleman att skratta. Med ljud. Han är ju för det mesta glad, ler och ”skrattar” fast utan ljud. Tills idag. Idag har utvecklingen kommit till att få till små gurglande hickande skatt för Elias.
Vet ni det fånigaste?
Jag själv skrattade så att mina tårar sprutade, för han är ju så fantastiskt söt och go den där sonen så man blir alldeles varm och fluffig i hjärtat. Och nu blir jag nästan lite tårögd när jag tänker på det.

Jag trodde aldrig det men jag har verkligen blivit en känslosam (som precis storbölade till Borås Superstars på tv) och mjuk människa, som för var dag som går fylls av kärlek till min lilla guldklimp. Han är verkligen det finaste som finns, det finaste vi gjort.
Jag kan ärligt säga att det verkligen var en omställning att bli förälder, både på gott och ont.
En omställning jag aldrig var riktigt beredd på oavsett hur mycket information jag sög i mig innan. Hur lång tid det kan ta för kroppen att återhämta sig. För huvudet och alla känslor. Jag förstod väl aldrig det där med hur lite sömn man helt plötsligt får. Att inte kunna sätta sig själv i första hand.
Men nu, när Elias snart är 3 månader, så kan jag faktiskt säga att det känns som om jag aldrig gjort något annat och våra dagar blir bara mer och mer härliga. Han är redan nu en liten gubbe med personlighet, som blir superglad när man nynnar till Star-Wars-theme och som fascineras oerhört av insekts-mobilen som hänger över skötbordet.Han vaknar på morgonen och är så himla glad över att få se sin mamma så han brister ut i ett megastort leende och utger ett gällt skrik för han blir så glad. (Trots att han hade bajs ända upp till nacken imorse innan jag upptäckte det och plockade upp honom) Och det allra mysigaste är nog när man tar upp honom, lägger honom mot bröstet/magen och han blir lugn och nöjd samtidigt som man drar in hans bebisdoft ifrån hans silkeslena huvud.

Åh. Det går inte beskriva.

5 Thoughts on “Just idag är jag inte stark..

  1. Man är inte stark alla dagar, men med tanke på milen och att du var stark och stoppade undan godsakerna är ju ingen skada skedd.

    Du beskriver mammarollen så bra tycker jag att jag nästan blir tårögd själv! Visst är det en omställning, men visst får också kärlek en ny betydelse (som så mycket andra saker också).

    Han är för söt din lille prins!

    • Ja, det är en kärlek som man aldrig känt. En väldigt tillfredställande kärlek som man skulle kunna gå genom eld för!

  2. Mm, precis så är det. Fast man vet att det är det största att bli förälder så förstår man det inte förrän man är där själv. Det finns inget mer tillfredsställande än när ens barn är glada och när de skrattar sådär så är det som kolsyrebubblor av glädje i hjärtat.

  3. Det är så härligt när man hör ljudet från deras skratt.. man ler me hela kroppen & mammahjärtat smälter, underbara ljud 🙂

  4. therese on 29 mars 2012 at 11:17 said:

    Oj vad jag längtar nu! Blir aldelles tårögd när jag läser d!

    Kram therese, beda o dimma

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation