en lång väg att gå
Kände igår på jobbet att halsen började dumma sig. Jag var tvungen att hosta, fick en hemsk huvudvärk och ont i kroppen. Precis vad jag behövde med andra ord.
Tog den långsammaste av långsamma bussar hem och möttes av Molly-slem i ansiktet och en M som lagade snabbmakaroner med korv- och köttbullsröra.
Vaknade imorse med en hals som kändes som en fotboll, kunde inte prata och fick nästan bokstavera mitt namn när jag ringde och sjukanmälde mig eftersom det lät som jag satt med ett kilo grädde i munnen och pratade.
Dagen har mest inneburit vilande, sovande och lite tv-tittande.
Åt rester från igår på balkongen i årets mest värmande solljus tillsammans med mina m&m´s och somnade sedan om i sängen.
Nu dricks det Pina colada-thé i soffan och slurfar runt lite. Har fått de första anmälningarna till bröllopet och längtar tills dagen D. Det är rätt kul, min vän Mela är mer eller mindre stressad till tusen, då hon gifter sig i mitten på april, medans jag känner mig lugn som en filbunke över situationen. Allt börjar falla på plats…
Mollys shaping-trick går framåt, vi har nu kommit så långt att hon vänder huvudet rakt bakåt. Undrar vart det ska sluta? 
Håret är lite för rött men det ska vi ordna till nästa vecka, annars trivs jag väldigt bra i det själv. :0)
Låter inge vidare med en fotboll i halsen, hoppas verkligen att den ”lossnar” snart. Passa på att slappa i soffan eller i solen och krya på dig!
Krya på dig!
Usch, sjuk är inget bra och ont i halsen är nog nästan värre än en riktig magsjuka. Så fin du gjort sidan, färgerna är kanon tycker jag och texten syns ruggigt bra. Korten blev ju jättefina, enkla men så snygga. Kramar!