Bloggen om Mats, Christine och Molly

 Idag är en sån där dag jag känner lite för att ge upp. Känner mig inte alls 8 kilo lättare, hemsk frisyr, massa borden och fint väder. Ibland kan jag få alldeles för dåligt samvete av fint väder. Man borde gå ut, man borde vara på långpromenad, man borde ta vara på det fina vädret, utflykt. *suck* Jag fullkomligt älskar det fina vädret men jag kan inte hjälpa att jag får dåligt samvete. Tog en morgonpromenad och gick sedan och lade mig i sängen igen för att kika på Vasaloppet. Det serverades kaffe på sängen och morgonmys med Molly. Sedan har det inte blivit många mer knop, lite undanplockning från gårdagens mysmiddag med Svensson-Svensson och tvätt. Och lite träning med Molly. Dagens mål var att kunna hämta tillbaka alla hennes leksaker som hon lägger över allt. De ska tillbaka i Biabädden. Lite för svårt eftersom hon hellre plockar ur dem ur bädden än lägger tillbaka dem

All denna apporteringsträning har gjort henne till ett apporterande litet monster. Hon hämtar det mesta hon kan och just nu ligger det en vante och en mössa brevid mig. De har legat på elementen nere i hallen för värmning och torkning. Igår kväll körde vi en repris på korvhållning med munnen. Det är den svåraste träningen någonsin. En hund som är matfreak kan inte hålla korven någon längre stund i munnen utan att börja tugga, och vips ligger den i magen. Den som gapar efter mycket… säger Molly mellan tuggorna, samtidigt som jag kliar mig i huvudet och flinar åt den mycket roliga hund jag har. Något jag har lärt mig denna helgen är att aldrig någonsin ha mer än en hund i min vardag iallafall. Jag är fruktansvärt tacksam att jag har en sån kul och arbetsglad hund jag har när allt kommer till kritan. Nelly har varit i mitt hjärta en gång i tiden, nu har den platsen tagits av Molly. Hon är min pärla och min bästa vän, min egna lilla kissekatt och husmus. Allt i ett. Hon är som ett Kinder-ägg.