Inspiration, mental hälsa och att slå hakan i hårda bordsskivor.

DSC_1666DSC_0499Det är konstigt februariväder.
Antingen snöar det stora flingor som lägger sig som ett vitt skägg över min jacka, eller så regnar det på tvären.
Idag var det dock uppehåll när jag gick min promenad, och jag njöt varje sekund.
Sedan jag gick med i den där utmaningen om 20 mil på 5 veckor så har jag verkligen ansträngt mig att kämpa på, klara lite till, kanske ta i lite hårdare. Jag har liksom ett mål nu och ikväll har jag äntligen klarat av 25% av hela utmaningen och det är 4 veckor kvar.
Min fitbit får jobba hårt och så även mitt hjärta, för herregud vad det slår och vad roligt det är med en mer närmare och rättvis förbränning än om jag inte haft pulsmätaren.

Idag har jag legat i och fått ihop 20 000 steg, något jag trodde länge jag skulle få kämpa med, men det har gått av bara farten.
Jag har kommit fram till att jag fungerar bästa om jag rör mig på morgonen, då är dagen gjord och jag kan lägga det åt sidan och fokusera på andra saker som att leka eller pyssla med barnen, träffa vänner, läsa recept eller fördjupa mig i redigering.
Risken för att hetsäta eller bli sysslolös på morgonen försvinner och eftersom P oftast sover en längre stund på morgonen så har jag ändå tid att slå ihjäl när Elias är på dagis.
Så alla dagar det varit dagisbesök denna vecka har jag gått och lämnat honom (han traskar duktigt de knappa 1,5 km genom skogen med mig), och sedan fortsatt på en promenad och samlat ihop varje kilometer efter kilometer.
Idag var dessutom ett litet genombrott, istället för att lyssna på musik (en gammal tråkig lista från 1800-frost) så tankade jag ner några poddar innan jag begav mig ut och lyssnade på min gamla hundbekant Elin Lilja och hennes från 0-100 (Via Jonas Coltings poddcast) och hennes resa från att enbart gå hundpromenader till att helt plötsligt börja springa och träna, och hennes härliga attityd till det mesta hon försökte sig på.
Blev så glad och inspirerad av henne att jag var tvungen att skicka iväg ett meddelande till henne och tacka för en fantastisk lyssning och hur det fick mig att helt plötsligt klara milen utan några som helst problem. När jag gick milen i måndags var det mer kämpigt och jag fick pressa mig själv till att rent mentalt orka gå de där sista kilometerna.

Nu blir ju inte en mil 20 000 steg, (mer runt 12 000 steg) utan jag har fortsatt eftermiddagen med en promenad med grabbarna på stan ihop med Therese där vi avslutade med en fika som blev lite lätt läskig för min del då Elias halkade ner från där han satt och slog i hakan hårt i bordsskivan. Så då åkte vi hem och han fick mysa i soffan med lite saft och tre godisar som han fick välja själv från kommande lördagsgodis-påse.
Ingen fara på taket, mest mamman som blev rädd, och nu sover han gott medan jag tittar på youtube hur man gör häftiga regnbågs-maränger och spritsar rosor. Och så tittar jag på Manuela bakar på tv8play. My god.
Så mycket gott.

En bra torsdag.
20 000 steg.
Bra inspiration.
Och visst -15,1 kilo sedan oktober förra året.
Hej och hå.
tom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation