Monthly Archives: oktober 2016

You are browsing the site archives by month.

Att vara tillbaka i det jobbiga…

DSC_1899Som jag sagt flera ggr, det är trögt nu.
Mycket på jobbet, mycket hemma, Mats mår sådär i perioder och vi alla står och stampar på samma ställe.
Att dessutom Philip har fått för sig att vakna på nätterna, precis som Elias gjorde när han var liten gör ju inte att man får mer energi precis. Jag är vissa dagar superduktig, är på gymmet, äter rätt och är mitt bästa jag medan andra dagar är det ned som en pannkaka och huvudet orkar inte stå emot allting.DSC_1772 DSC_1897Och jag antar att livet behöver vara så ibland, dvs jobbigt. Så man kan uppskatta det roliga och ljuvliga, när det väl tar över.
Men det är tungrott och energin som ska finnas till så mycket annat går mest åt till att försöka få lite sömn, hitta tillbaka till den röda tråden och jobba. Det är lite som man kastats tillbaka 3-4 år och E knappt sov och det enda man gjorde var att jobba, gnälla om hur lite sömn man fick och hur dåligt samvete man hade för det mesta här i livet.
Snart hoppas jag att det vänder.
Snart.

tom

Bröderna B.

DSC_1519 DSC_1527Dessa två. Finaste i världen. tom

Att ha en söndag med mina 3 grabbar.

DSC_1395Energin är på väg tillbaka. Eller just i skrivandets stund är jag dödstrött. Jag har suttit med bröllopsbilder i all oändlighet och just nu ligger de äntligen på lådan på väg till Göteborg.
Men igår kände jag att det äntligen börjar kännas lite lättare att andas. Jag har inte bokat upp mig på mycket alls, och det är viktigt. Att få umgås med min familj en tid framöver gör under för kropp och knopp och igår gick vi en ganska slapp och skön söndag där E var iväg hos sin bästa kompis Valter och lekte i 3 timmar innan vi gick dit för att fika och sedan gå hem. Även om snålblåsten ven i öronen så var det en jättehärlig eftermiddag med fina människor. DSC_1411 DSC_1449Philip tyckte det var superskoj att leka med de stora grabbarna och skrattade mest medan de ganska hårdhänt drog honom än hit, än dit. Själv var jag mest rädd att P skulle riva hela huset, han är en riktig vilding och kryper fort överallt och pillar på det han tycker ska pillas på. Gulligt fast man blir gråhårig. Speciellt om man inte är hemma hos sig själv. Hehe. DSC_1466 DSC_1468 DSC_1470 DSC_1479Och sedan gick vi hemåt.
Det blev verkligen höst med en gång och jag kanske inte gjorde allra rätt att raka nästan hela huvudet, för det var värst vad kallt det blev. Men skit samma, hösten är här och den är ljuvlig. Vackra färger och visserligen alldeles för mörkna mornar när man ska stiga upp tidigt, men skit samma. Jag älskar hösten ändå. tom