Monthly Archives: april 2016

You are browsing the site archives by month.

Borås International Street Market 2016

DSC_4465 DSC_4467 DSC_4470Eftersom Mats hade en läkartid i stan idag, så passade jag på att ta med smågrabbarna till centrum och gå runt på den Internationella matmarknaden som är just nu i Borås. Doftade långa vägar av paella, ostar, churros och allt möjligt! Hade jag varit rik och haft en enorm ämnesomsättning så hade jag nog just nu legat i ett hörn och haft problem att andas och högt blodtryck, eftersom jag ville äta allt!DSC_4469 DSC_4471 DSC_4478DSC_4477 DSC_4480Det där lilla kryp-inet med english toffe var inte att leka med och alla goda sylter som man fick smaka på. Framför allt fanns där en ingefärs-sylt som smakade gudomligt! Ångrar mig oerhört att jag aldrig köpte den.DSC_4483 DSC_4488Och när Mats var iväg på sitt lilla läkarbesök, började det smådugga så vi gick till Tant Grön för att fika.
Resultatet blev att Elias valde ett äpple och jag tog en kaffe, och jag kan med glädje säga att jag älskar när han väljer en frukt istället för något lite mer sockrat. Det händer inte alltid, men ibland.
Nä, just nu laddar jag upp med lite turkisk peppar, inte illa alls. tom

Onsdag.

DSC_4446 Hoppla vad dagarna springer iväg! Det blev redan onsdag och idag har jag redan hunnit mysa med grabbarna, handla och vara iväg och hjälpa till med en annonsfotografering på systers jobb. De där uppställda bilderna framför en bil och hus är egentligen inte min typ av fotografering alls, men grabbarna på företaget fastnade på bild iallafall och några är färdigredigerade och ivägskickade. Det är fortfarande jobbigt det där, att ta sig utanför  bekvämlighetszonen, oavsett hur många ggr jag prövar saker jag aldrig/sällan gjort. Jag får dock inte längre samma tryck och oro, nu ligger det mest som en liten pirrande känsla i magen och så tänker jag inte så mycket mer på det. DSC_4448Resten av förmiddagen spenderas faktiskt hemma, utan den där obligatoriska morgonpromenaden jag brukar ta medan E är på förskolan. Utmaningen om 20 mil på 5 veckor är över och jag klarade det med några dagar tillgodo, så just nu tar jag faktiskt en välförtjänt paus från milspromenaderna. Det kanske är just det som huvudet behöver, för att jag ska återhämta mig och hitta passionen igen.
På fredag tänkte jag iallafall ta mig till gymmet på morgonen, och på lördag är det dags för familje-jympa igen, mitt och Es egen-tid på lördagar.
Sedan ska vi (eller ja, grannarna ska hjälpa oss) ska bygga den där soffan/loungen på balkongen till helgen och jag surfar billiga sittdynor,
kuddar och klaffbord som man kan hänga upp på räcket så man kan ställa ett litet glas vin eller två där när man känner för det.
När denna vecka är över så är jag övertygad om att glöden är tillbaka.
Tills dess så passar jag på och vilar lite på soffan medan lillebror sover.tom

Virvlande snö och tunga moln.

DSC_4385Vilket konstigt väder det var igår (som alla andra redan hunnit påpeka på de flesta sociala nätverk som finns). När vi gick till några nya bekanta på andra sidan Kransmossen så sken solen, det fullkomligt exploderade av vårgrön färg på den lilla stigen vid ån och fåglarna kvittrade. När vi kom fram till vårt mål, började snön falla och det yrde rejält bland husknutarna under de 2 timmarna vi satt inne och drack kaffe och åt medhavd morotskaka. Barnen lekte och P nöjde sig med att antingen sitta i mitt knä eller rulla runt på golvet. Han fyllde ju 7 månader igår.DSC_4386 Och när vi vände hem igen så sken solen igen, den hittade sin plats mellan de där mörkblå/svarta molnen som ni ser i bakgrunden, men kallt var det. Mats är precis som jag, och envisas om att gå klädd i ganska lite kläder, mest för att vi alltid svettas som galningar för minsta lilla ansträngning och till och från Kransmossen är det alltid minst en hemsk backe som vi ska bestiga, så vi frös och svettades lite om vartannat. Dock en ganska vanlig förekommande sak när det närmar sig vår, antingen för mycket eller för lite kläder. DSC_4390Det är måndag och en ny vecka. Jag borde vara full av energi och full av ork, men det har varit lite sisådär med det sedan påsk ungefär, det svänger väldigt från dag till dag. Känner mig lite dränerad på energi, mitt ansikte ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig med massor med småfinnar som påminner om små irriterade vulkaner och kroppen är tung. Det blir väl så ibland, antar jag, och det är väl egentligen bara så att man får bita ihop, vare sig man vill eller inte.
Denna vecka är precis som många andra, bokad med händelser, både roliga och mindre roliga.
Nä, nu får jag göra ett försök till att spotta upp mig. tom

Att ha varit på kalas i Härryda.

DSC_4300 DSC_4294Idag tog jag med smågrabbarna och lämnade mannen hemma. Vi for till Härryda där lilla Tindra, inte är så liten längre. Tänk den gången hon låg i min famn, bara några veckor gammal, några dagar efter vårt bröllop.
Nu är hon redan 6 år fyllda och full av iver över livet.
Och givetvis när hennes mamma Nadia står för kalaset så går man aldrig därifrån varken hungrig eller ens sugen, för man äter både med ögonen och munnen tills man storknar.
Ska vi ta och titta på buffébordet?
Något jag inte fick kort på var glassen de ordnat med, men ni får använda er fantasi.
DSC_4305DSC_4311 DSC_4315 DSC_4271Kakor som såg ut som små glasskulor, sockervadd i pappersstrutar, cakepops i små glassrån (som var hur goda och underbara att se på!), maränger, chokladbollar, massor med strössel, glass, sura tefat (sånna där man åt som liten) och givetvis en vacker tårta.
DSC_4332Och födelsedagsbarnet var klädd i en vacker liten dröm till klänning med spetstyll som fluffade till sig perfekt. Och hon sken ikapp med solen. DSC_4351Elias var mest iväg och lekte med alla tågbanor och allt annat spännande som fanns på Theos rum, medan Philip satt mestadels i min famn och var nöjd med det.
Båda barnen somnade fort i bilen och jag sitter just nu och gäspar ikapp till slagen på tangenterna.
En mycket bra dag som började med familjegympa, en sväng till Kransmossen, Tindras kalas och till kvällsmat en helstekt fläskytterfilé med rotfruktsgratäng.
Lördag, lördag. Älskar helger. tom

Nu börjar det hända saker.

DSC_4268Seeeeer ni det där grööööna?!
Jag har lyckats odla fram någonting faktiskt. Helt själv!
Nästan så jag borde köpa en trisslott idag!
tom

Krupp-natt och speciella vänner.

DSC_4260Alltså, på något sätt känner jag tacksamhet över att E har fått några slängar med falsk krupp genom åren, för natten till idag hörde jag direkt vad som var på g att hända med P. Hans luftrör svullnade upp, den där hemska hostan hördes och han var väldigt tät när han andades. Så jag virade in honom i en filt och placerade oss på balkongen på en gång. Jag kände ingen panik, ingen oro, bara ett lugnt över att jag vet precis hur situationen skulle hanteras. Kall luft, kärlek och lugn. Så där satt vi i 20 minuter innan han lät nästan helt bra, vi somnade om och sov hela natten. Så jag känner tacksamhet att kunskapen finns där.

Det var lite trögstartat imorse efter nattens uppersittarkväll, men jag gick och lämnade E på förskolan, sedan gick jag hem och mötte Therese med hundarna och vi gick 5:an på Kransmossen. Var ju på gymmet igår kväll och tränade så benen var något möra i uppförsbackarna men jag blev knappt svettig. Eller jo, svettig blir jag oavsett, men kroppen återhämtar sig snabbt.
När vi kom hem för att dricka lite kaffe plockade hon fram en liten present som hon och Christian köpt till mig häromdagen med tanke på mitt otroligt dåliga omdöme när det gäller att mäta saker. Alltså, omtänksamma människor är det bästa, och när de är omtänksamma med en skvätt ironi och humor, ja då kan det liksom inte bli bättre!DSC_4267Jag skrattade högt och Mats skrattade ännu högre när jag skickade ett sms till honom. Den ska få hedersplats när den inte används i min kökshylla (som vi någon dag ska få upp) och jag ska använda den flitigt så fort jag ens kommer på tanken att möblera om.
Hihi! DSC_4239 DSC_4238Några kort på Agnes fick det med bli innan de åkte iväg. Nu sover Philip en liten sväng innan det är dags att hämta E på dagis och se vad resten av eftermiddagen blir av. Vi bestämde igår förresten vilket datum det är dags för mig att börja jobba, och det känns skönt att ha kommit fram till det så vi kan börja planera förskoleplats m.m. Det är hög tid att sätta lille P på vänt till samma som E har (planerad start under 2017), vill att han med ska få de bra förutsättningarna som Elias fått under tiden han gått där. Philip kommer vara ca 11 månader när jag börjar jobba igen, och då Mats går hem och är föräldraledig.
Känns mest bra, men även lite sorgligt att denna mysiga tiden i småbarnslivet då är över, för jag njuter verkligen mer denna gången än när E var liten. Det kan hända att det inte kommer bli helt lätt för mitt bomullshjärta att lämna över stafett-pinnen till pappan i familjen.
Men det återstår att se då. Jag har ju 14-15 veckor kvar innan jag behöver stålsätta mig. tom

Att ha en mycket trevlig måndagsmorgon.

DSC_4216Att vakna upp och gå ner till ett helt ”nytt” vardagsrum är inte fy skam. Att få placera familjen på en helt ny tv-del och dricka sitt kaffe till några avsnitt av Blacklist på ViaPlay är verkligen en bra start på dagen. Toppa det med 40 minuters egen-promenad i snålblåsten och ni har min morgon.
Fåtöljen Olle fick ju flytta från den mörka delen under trappan till det nya ljusa hörnet, det gjorde honom så mycket mer rättvisa!
Idag blir det till att fortsätta att kurera en ganska täppt lillebror, men han är inte riktigt lika gnällig och ledsen idag som han varit de andra mornarna, så förhoppningsvis går vi mot friskare tider. DSC_3142Och så ska jag ändra om det sista i hallen, dammsuga hela nedervåningen och tvätta några maskiner tvätt.
Och svara på mail, jag har fått äran att få föreviga några bröllop till hösten, det ska bli så kul!tom

En barnfri söndag, då våldgästar vi TUGG!

DSC_4182Nu sitter jag här på söndagskvällen och är alldeles mör. Vi gjorde om hela vardagsrummet idag, och vi blev färdiga. Men mer om det en annan dag, för efter ommöbleringen så kom det allra bästa; belöningen i form av ett besök på Tugg Burgers!
Vi hade ju dessutom barnvakt (tack Jennie & Kicken för den fantastiska hjälpen!) så vi gick dit på tu man hand, något som var välbehövligt. DSC_4183 DSC_4184 DSC_4191För en gångs skull så var där lite folk, så vi beställde allt som magarna knorrade efter och valde ett bord vid panoramafönstren som är placerade vid Viskans förbifart. Och ute växlade vädret mellan spöregn, solsken och en och en annan regnbåge. DSC_4204 Och vad valde jag?
Joooo, man kan ju inte gå dit utan en utav deras shakes, givetvis favoriten, hallon/saltlakrits. Den är hålla-käften-god som tydligen är ett bra uttryck bland ungdomarna nu för tiden. Så det får beskriva den.
Till och med Mats som egentligen inte är speciellt överexalterad i lakrits som jag, tycker den smakar gudomligt. En liten medium-stekt cheeseburgare med sötpotatis-fries fick slinka med. Älska, älska, älska på sötpotatis.
DSC_4189 DSC_4200 DSC_4199Så där satt vi i blandat solljus, lät maten tysta mun och höll varandra i handen.
Kan möjligtvis vara så att jag är extremt förälskad i Tugg.
Tugg, sötpotatis-fries och en hallon-saltlakrits-shake med gott sällskap.
En riktigt kul vecka med både upp och ner-känslor som avslutades på allra bästa sätt; ett färdigt vardagsrum och god mat i magen.
tom

Det mesta förbättras av motion och styrka… inte riktigt allt.

DSC_4147När jag häromdagen satt på lekplatsen och tittade på E när han lekte i sanden så insåg jag att byxorna jag hade på mig varken var mammabyxor eller de största jag har i garderoben. De satt dessutom löst och var sådär på gränsen till förstora. Det går med andra ganska bra för min kropp att på snart 7 månader ha förbränt de där svullna 30 kilona jag hade. Känner ju hur låren möjligtvis kan ha blivit lite, lite fastare efter alla promenader, och idag när jag & E var på familjegymnastiken så orkade jag mer än jag trodde. Fötterna gör till och från jätteont, men har lärt mig att leva med det till stor del. Ju mer jag rör mig hela tiden, desto mindre ont gör det. Sitter jag still däremot, eller som när man sovit en natt så håller de på att sakta ta livet av mig.
Ungefär.
Men men, det var ju inte bara det jag skulle berätta.
Jag skulle ju säga något om att allting faktiskt inte blir starkare av sån där svettig motion.
Som mina hjärnceller.
De lyckas med åren snarare bli färre, tunnare och allt mer pinsammare.
Jag insåg ju att de där IKEA-hyllorna var alldeles för stora för att få plats på köksväggen som det var planerat, det har jag ju redan erkänt.
Men det löste sig ganska bra.
Idag byggde Elias och Mats ihop skoskåpet som skulle få plats i våran pyttehall, påhejade av mig och en väldigt snorig lillebror.
Ehm.
Det kan hända att jag glömt att mäta det med, så när den bankades ihop idag så blev jag alldeles kallsvettig, för den var ju alldeles för stor.
Förstår ni ÅNGESTEN som slog mig med en käftsmäll i ansiktet?
KÄNSLAN av att yppa meningen ”Maaaatssss….Den passar inte i hallen….den är för stor.
Och TÅRARNA som sved i ögonen?

Som tur var så löste vi det förhoppningsvis till slut iallafall; jag fick helt enkelt mäta ut hela vardagsrummet, tvingades klippa ut små pappfigurer av alla möbler  och göra en skalenlig ritning så att alla möbler skulle passa på sina platser nu när skoskåpet hastigt fick byta till en annan plats än det var tänkt.
Ja, jösses.
Att jag ALDRIG lär mig. tom

Att byta lite miljö, om än bara för några timmar.

DSC_4144Vad gör man en dag där solen skiner, och man håller hemma storebror för att inte smitta andra med sin förkylning trots avsaknaden av feber och massor med myror i brallan?
Jo, man åker till mormor och morfar för att byta lite miljö.
Mitt älskade lilla samhälle, där jag på just den gatan lekt otaliga gånger, där jag cyklat, lekt burr eller bara möjligtvis gått rakt in en stolpe eller två.
Klumpig som man är.
DSC_4117 DSC_4119Philip har med blivit lite halvt smittad och var inte på sitt riktigt strålande humör, men han hängde med bra ändå. Han funderar just nu på hur han ska komma framåt när han ligger på magen, och han kämpar hårt med att försöka trycka ifrån med fötterna. Det går än så länge inte riktigt som han vill, men det dröjer inte länge förrän han tar skjuts och kommer befinna sig än hit än dit.
Han ligger visserligen inte kvar någonstans där man lagt honom längre, för han rullar sig fram, men det är lite svårare att beräkna vart han ska hamna så han blir mest lite sur och frustrerad. DSC_4172 DSC_4173 Efter att mamma bjudit på lunch så stoppade jag ner Philip i vagnen och tog med morfar ut. Idag tog vi ett helt annat håll än vad vi brukar och vi samlade ihop lite över 5 kilometer ihop. Det börjar närma sig slutdatum på 20 mil på 5 veckor 2.0 och jag ligger faktiskt riktigt bra till att för en gångs skull klara mitt mål, något jag aldrig trodde jag skulle orka. Men det går faktiskt, trots att det river i halsen på mig. Har ju i princip klarat mig undan allt sånt där under hela vintern (säkerligen tack vare ingefärsdrycken) men har slarvat lite med den på senaste så jag får nog skylla mig själv.
Det blev iallafall en mysig dag ute där jag är uppväxt och där kärleken för tystnaden alltid finns kvar.
Nu ska jag titta på Det Stora Tårtslaget och sedan krypa ner i säng.
Blir denna natten som förra så blir det inte mycket sömn. Två små förkylda killar som hostar ikapp medan mannen är i Stockholm…
Nä, jag är bara liiite trött.
Bara lite. tom