Monthly Archives: oktober 2014

You are browsing the site archives by month.

Att få bjuppa viktiga människor på något gott.

DSC_0009På mitt jobb uppskattas fika i många former, som kakor, vetebröd, bullar, pajer, glass eller tårta. Ibland bjuds det på godis.
Det händer att jag anstränger mig extra mycket och bakar något som jag bjuder mitt team på eller bara ställer fram för den som vill ha. Mer förr än nu, men imorgon vill jag belöna några tappra själar extra mycket på jobbet och ikväll och gjorde det lätt för mig, lätt men ändå fantastiskt gott. Jag ska bjuda på vita-chokladrutor som alltid uppskattas, av stora som små.

Annars går det faktiskt ganska bra för min egen del med maten. Förutom att jag var tvungen att smaka på smeten till rutorna, så har jag t.ex. inte ätit godis på 10 veckor, jag har minskat på portionerna i maten och mår bättre och bättre. Jag skrattar och jag lever, hjärnan och hjärtat jobbar i takt med varandra och jag njuter verkligen att bara få ha lite medgång i livet. Den största uppoffringen är att hålla upp med godis, men nu har det gått 10 veckor och jag saknar det inte ens längre.
Enda godiset som kommer i närheten av min kropp är min ryggtatuering 😉DSC_0041
Så imorgon tar jag med mig burken med nygjorda små smaskiga rutor och bjuder på, för är det några människor man behöver uppskatta lite extra ibland så är det sina kollegor, som man umgås med ca 40 timmar i veckan om inte mer, och de förtjänar extra snälla lovord och lite egengjord fika för en bra insats. Behöver jag säga att jag älskar mitt jobb?

Att ha gjort Stenungsbaden igen, men denna gången med 15 andra tjejer!

DSC_0023Hoppla!
Det blev visst lite tyst här.
En hektisk vecka har redan tagit slut och den toppades med den årliga tjejresan som i år gick till Stenungsbaden. Vi var 16 tjejer som möttes upp vid centralstationen igår och körde till Stenungssund där vi startade med en salladslunch för att sedan gå vidare till SPA:et där vi satt utomhus i de varma poolerna och drack bubbel och pratade och njöt av att bara få vara sig själv. Har ni varit på Stenungsbaden någon gång? Jag kan verkligen rekommendera det om ni är ute efter en häftig balans av avkoppling med partynöje!DSC_0018Sedan tog jag & min dejt för helgen, Anna, igen oss lite på hotellrummet, pratade om dåtid, nutid och framtid. AnnaE är en vän jag känt till och från i flera år, men det är väl först det senare året vi börjat umgåsas lite mer och mer och i år var hon medbjuden på tjejresan. Hon och jag har gått och längtat efter den här helgen sedan flera månader tillbaka så när vi väl kom dit igår så var det som att batterierna som länge gått på tomgång, började laddas och ju längre dagen gick, desto mer energi fick vi och desto mer glädje fylldes mitt hjärta åter igen med. (Inte bara vin med andra ord, jag kände verkligen hoppet om att få ha kul och få må bra börja spridas igen)
Sällskapet av 16 tjejer var helt perfekt och vi satte oss till bords och åt trerätters till ljudet av fniss, skratt och härliga historier.
När maten väl var slut, och vi avslutat den godaste av crème brulé på länge så gick vi till en utav sviterna och fortsatte skrattet där till klockan blev nära midnatt och vi tog plats på dansgolvet och dansade till klockan var över 02 på natten. Det var jätteskoj och det var längesedan jag skrattade så mycket som jag gjorde igår, för jag slappnade av och levde i nuet och njöt. yatVi vaknade upp till en söndag där vi fått en timme ”extra” att vila ut på och vi satt nog i frukostmatsalen i nästan 1 ½ timme och pratade, åt och drack kaffe. Resten av förmiddagen satt jag i receptionen och bara var. Jag övade på att vara själv medan vissa åkte hem och andra spa:ade en stund. Det var så skönt att bara sitta där, titta på folk, längta hem och inte ha någon brådska alls. När jag väl kom hem var lådhuset tomt och jag kunde lägga mig på soffan och sova bort 2 timmar, då Elias & Mats är i Simrishamn och myser med farmor och farfar.
Själv ska jag spendera resten av kvällen med att bara vara, tänka på hur glad jag är i mitt liv trots allt som hänt och förbereda mig för en ny vecka som förhoppningsvis innehåller utbildning på jobbet, hästar och en hett efterlängtad hästfotografering!

Spännande spännande.
Men ja, först tar jag och njuter av ensamheten och att få sakna mina killar.

Komma upp i sadeln igen.

IMG_5170.JPG
Efter 4 veckors ofrivillig men behövlig vila så satt jag på Lilla Hs rygg igen. Jag var inte nervös och jag var inte osäker men jag kände mig ändå lite fundersam på hur många steg vi skulle få backa i träningen eftersom varken jag eller han tränat sedan en dag i september.

Han var lite ivrig i början, blev rädd för ficklampans skugga i början, men sedan lugnade han ner dig och vi fortsatte som om vi aldrig gjort något annat. Johanna bestämde att vi skulle ta upp tölt-träningen igen, och helt plötsligt fick vi till några fina steg, som blev fler och fler och ÄNTLIGEN släppte det kändes det som. När han varit så duktig skulle han få trava som belöning men han valde galopp istället och jag njöt verkligen av att få känna viljan framåt, både för han och mig. Stackars Johanna och Seidur fick springa ikapp oss när vi sprang utanför ficklampans sken, och jag verkligen skrek av lycka över hur bra det gått och hur det kändes som flera veckor av spänning bara släppte.
Ridningen gör verkligen gott för mig och jag tänkte på det när jag åkte från Johanna att detta måste jag fortsätta med, oavsett hur skön soffan är hemma. För det gör så gott.
Att jag sedan har en fin vän i Johanna är ju en sån stor belöning i sig att bara det är mysigt.
Fick en till lyckad raksträcka på slutet med tölt & galopp igen och åter igen blev jag så glad och så stolt över hur bra det går.

Mer ridning åt folket. Iallafall åt mig & Johanna.

Nutella-semifreddo, det godaste på länge!

DSC_0463Ni är några som efterfrågat receptet på Nutella-semifreddon jag bjöd på förra helgen då vi hade kräftskiva.
Jag har själv hittat den på Jennys Matblogg, en fantastisk sida med så mycket godsaker!

Nutella-semifreddo:

  • 2 färdiga marängbottnar (finns att köpa färdiga i affären)
  • 4 äggulor
  • 4 äggvitor
  • 2 matskedar socker
  • 5 dl grädde
  • 400 gram ljummen nutella
  • frysta hallon (valfritt)
  • färska hallon (valfritt)

Dela på äggen i var sin bytta, äggvitor i ena och äggulor i andra. Ta 1 matsked socker i vardera skål och vispa. Vitorna ska bli till hårt skum och äggulorna ska bli fluffiga. Vispa sedan grädden fluffig så du kan forma toppar med den. Blanda allt försiktigt och krossa ner en utav marängbottnarna i smeten och vänd försiktigt.
Sedan värmen man nutella tills den blir lite mer rinnig och ringla ner i smeten.
Ta valfri form, själv tog jag en fin sockerkasform och hällde ner allt. Ställ in den i frysen och låt den stå där i ca 5 timmar eller längre. Sedan kokade jag ner frysta hallen till en sås som jag lät svalna och lade i botten på ett uppläggningsfat, tog ut semifreddon och lade den över såsen (man får ta fram den en stund innan så den släpper i kanterna) och till slut krossade jag andra marängbotten över och dekorerade med färska hallon.
Originalreceptet ska göras i en springform där man lägger en maräng i botten och häller smeten över, men jag krossen den över istället.

Den blev iallafall superlyckad och gästerna skrapade rent fatet.

Kan VERKLIGEN rekommendera denna att bjuda på, man blir inte besviken.

 

Skaldjursfrossa av den bästa sorten.

DSC_0473Igår kväll köpte mannen hem lite skaldjur.
Inte så lite heller, både räkor, havskräftor och ett ben av en sån där kungskrabba.
Tillsammans med rostbröd och den där ljuvliga mango-chili-aiolin blev det en ljuv dröm av smaker, det finns nog ingen mat i världen som slår skaldjur enligt mig.
Sedan tidigare hade jag ett vitt vin på kylning, Peacock. Ett lätt, gott och fruktigt vin, kanske mer ett ”snacke”-vin som min mamma brukar säga, än som ett matvin, men det var otroligt lättdrucket.DSC_0477Ute ven vinden och regnet piskade mot rutorna, Elias sov och jag och Mats tittade på avsnitt efter avsnitt av The Killing, som vi hittat på Netflix. Jag vet inte hur jag klarat mig utan Netflix tidigare faktiskt, men jag är helt fast och just nu sitter jag och funderar på hur vi ska lägga upp dagen så vi kan se några mer avsnitt av The Killing innan jag behöver sova för att kunna orka med en ny vecka med nya utmaningar.
Men men.
Vi orkade inte ens sätta i oss alla skaldjur så jag har några kvar som jag kommer kunna njuta av senare idag. DSC_0476DSC_0450Jag fick hem vår nya skylt till dörren häromdagen.
Behöver ju knappt ens presentera vem som gjort den till mig, för givetvis är det Det Lilla Hjärtat som knåpade ihop en skylt till oss. Älskar alla hennes saker som hon gör. Allt från pallar, till mätstickor, till halsband och skyltar. DSC_0469Så nu hänger den här utanför på dörren, skylten som visar att här bor vi. Familjen B.
Och nu ska jag dricka klart min fjärde kopp kaffe och fortsätta titta på Teletubbies med Elias. Fast just nu börjar han prata om att bada badkar och givetvis kan vi inte neka honom det.
Sedan ska jag leta fram ridkläderna och ladda inför en ny vecka som innehåller både föräldramöte på dagis, ridning och en länge efterlängtad tjejhelg på Stenungsbaden.
Låter som en bra vecka!

Livets utmaningar.

IMG_5111.JPG

Idag är det lördag och vi startade den med att sitta i soffan och titta på Teletubbies via Netflix. Elias skrattar så han kiknar och jag dricker kaffe och surfar uppiggande och stärkande quotes.
Ute är det fortfarande grått men inne är stämningen mysig för pappan har äntligen kommit hem och jag kan vila mot hans axel och känna mig trygg. Veckan som varit har varit omtumlande med allt vad det innebär och jag är så glad för att jag har vänner och familj som ställer upp för mig och finns där även om jag själv ibland är enkelspårig, egoistisk och svår.

Imorgon ska jag träffa Johanna igen och hoppa upp i sadeln efter några veckors vila. Längtar upp på hästryggen och få känna vädret slå mot mina kinder.

Det är lördag.
Och utanför fönstret är det höst.
Och i mitt hjärta har ett jävlar anamma börjat växa sig starkt.
Feel the fear and do it anyway!

Grått är vackert. Men inte ikväll.

DSC_0012Försöker hitta några positiva ord idag. Men just nu verkar hjärnan och humöret redan dragit ner rullgardinen för idag, så det blir inga positiva statusuppdateringar på FB eller någon bild på Instagram som påminner mig om hur bra livet är.

För idag är det bara grått.
Jag har vänner som just nu går igenom jobbigheter, jag vill så gärna trösta men jag känner mig hjälplös.
Ute är luften kall och rå, inte krispig och uppfriskande.
Igår slog jag i mina tår och jag misstänker att någon utav dem kanske är av, iallafall lite i kanten.
Från Elias rum hör jag hur en elak hosta börjar växa fram, han hostar då och då, och det är en sån där rivande hosta, som gör ont bara man hör ljudet av den.
Tvättmaskinen är färdig, men jag fryser så jag kan inte riktigt slita mig från platsen i soffan, där jag sitter under filten.
En grå dimma ligger över huvudet, jag är trött.

En tisdag. En grå sådan.
Och ingen att hålla i handen ikväll.

Barnfri fiskepaus utan fiskelycka.

DSC_0075

Ute har solen inte vaknat än och inne är det tyst, den enda som gör sig påmind någon gång då och då är kaffebryggaren som knäpper till på sitt sätt. Jag har varit vaken mer eller mindre från 04 nu på morgonen när mannen skulle gå upp för att åka på jobbresa, och jag känner på mig att det kommer bli en lååång dag med diverse möten på jobbet när man knappt sovit något. En dag som får innehålla mycket kaffe med andra ord.

Igår var vi lite barnlediga på eftermiddagen. Vi tog bilen till en sjö vi brukar besöka och lät tystnaden över sjön bara sjunka in. Ljuset var magiskt och små, små moln av lätt dimma drog in när vi stod där. Det fanns utrymme till att få fundera på livet och dess mening och få lite distans till allting som händer. Vi hade visserligen ingen fiskelycka men tog tillfället i akt att bara få ladda batterierna, låta kastspöna vina i vinden och höra plumset när draget träffar ytan. Allt i sin enkelhet.DSC_0261Och nu startar en ny vecka med nya utmaningar. Jag har fått hem en liten träningsmaskin hit hem som jag hoppas kunna inviga ikväll. Nu när Molly inte längre finns har all motion helt och hållet lagts på hyllan sedan ett tag tillbaka, och nu känner jag att det är dags att kicka igång. Har nästan ett helt minigym här nu med hantlar, yogamatta, en mindre version av crosstrainer och en pilatesboll.
Kroppen ropar efter att få kicka igång igen.

Svett är fett som gråter.

Den årliga kräftskivan.

DSC_0416Igår kväll, när solljuset börjades mattas av, träffades Svensson-Svensson, Svensson-Niskanen & Svensson här i lådhuset. Det var dags för den årliga kräftskivan med egenfångade kräftor, havskräftor, foccacia,  pajer, vin, ost & kex, öl, snaps och en ljuvlig nutella-semifreddo till efterrätt. DSC_0414 DSC_0422 DSC_0423Det sjöngs snapsvisor, skrattades och berättades (som vanligt) anekdoter från förr och så konstaterade vi att efter omöbleringen så kan vi sitta 13 människor runt långbordet vi dukade fram, utan att vare sig behöva resa på sig om någon annan ska gå på toa eller dra in magen för att släppa förbi någon. Helt perfekt var det verkligen och jag kunde sitta längs bort mot balkongen och springa till köket när det behövdes utan vare sig irritation eller ont om plats.DSC_0428 DSC_0431DSC_0446 DSC_0449Dessutom, det fanns det en hund i huset igår igen. Lille Turbo, dvärgpinscher, som har hästkrafter som en hel Ferrari och sprang runt och försökte komma fram bland alla stolar och tigga till sig mat. Han var bara förvisso till låns igår och förutom att han är så liten så han knappt märks, så var det mysigt att ha en liten hund igen i huset och han lade sig bredvid mig i soffan framåt kvällen, på en kudde, under en filt. En liten prins på ärten med andra ord. Att jag sedan serverade honom vatten i soffan.. ja, nä. Vilja skämma bort en hund? Haha, ja, jag måste passa på när möjligheten finns. Jag tog även ut han på en liten promenad under kvällen och det kändes konstigt att gå upp för gatan med koppel i handen igen. Konstigt men värmande. Till och med våra koppelpromenader är saknade. DSC_0437Som avslutat på kvällen serverades det Nutella-Semifreddo. Denna himmelska skapelse som egentligen borde få ett helt eget blogginlägg för att den är så god att man kan behöva tillbe någon form av gud när man äter den. Den serverades med en bädd av hallonsås, krossad maräng och några färska hallon på toppen. Mmmm. Hela fatet slickades nästan rent, för den var så god. Jag gjorde den för första gången igår, helt från scratch, och jag misslyckades nästan inte alls. Möjligtvis skulle jag gjort en större sats och möjligtvis skulle jag låtit den stå inne i någon timme extra, men ja. Så förbannat god.DSC_0463Som vanligt blev det en magisk kväll och jag tror alla var mätta och belåtna när de gick härifrån. Det allra bästa tycker jag var att allt flöt på så fint, det var så mycket plats och jag ser fram emot att få samla familjen här, i vårt lådhus där vi trivs så vansinnigt bra.

Pay and jump, Brämhults ryttarsällskap 11/10 2014

DSC_0057 DSC_0087 DSC_0097 DSC_0099 DSC_0119 DSC_0136 DSC_0141 DSC_0170 DSC_0184 DSC_0188 DSC_0223 DSC_0240 DSC_0253 DSC_0271 DSC_0284 DSC_0291 DSC_0301 DSC_0304 DSC_0309 DSC_0310 DSC_0313 DSC_0349 DSC_0402 DSC_0412Bilderna behöver egentligen ingen närmare presentation.
I några timmar fick jag göra det jag tycker är allra mest roligast; fotografera hästar i action.
I snålblåsten uppe på Brämhults ryttarsällskap stod jag i ca 1,5 timme och bara njöt, försökte bli vän med kameran och pratade med bekanta. Det var väldig mysig stämning hela tävlingen igenom, och till och med solen tittade fram på slutet.
Men nu går ögonen i kors, jag har varit igång hela dagen och kvällen avslutades med en kräftskiva med familjen.
Men mer om det imorgon.

Nu ska jag drömma om hopphästar och tävlingar!