Monthly Archives: juli 2013

You are browsing the site archives by month.

En dag i Vaggeryd hos kusinerna.

vagg2

DSC_0098DSC_0016 vagg vagg3 vagg4DSC_0102 DSC_0352 DSC_0357Förutom att fotografera en utav de vackraste hästarna på vårt besök så är det som alltid när vi kommer dit, full fart med aktiviteter. Det är små kattungar, det är fyrhjulsåkning (med hjälm givetvis, den står still på bilden), det är luftgevärs-prick-skytte (där jag satte förvånansvärt många) och så finns det ju massor av andra hästar på gården, bland annat det några få månaders gamla fölet.
Vi grillade korv och gosade med Magma, av rasen BoerBoel.

Sedan åkte vi vidare hem till Daniel och Sussie, andra delen av kusinerna, där vi grillade, fiskade och hade det riktigt trevligt innan vi styrde kosan hem när klockan var runt 22.30. Att pallra sig upp och jobba igår, måndag, var inte riktigt det min kropp behövde efter att ha kört ca 26 mil sammanlagt under söndagen. Men det fick det vara värt!

Tack så mycket för en kul söndag!

Brea och Petra

DSC_0112 DSC_0120 DSC_0128 DSC_0143 DSC_0154 DSC_0158 DSC_0174 DSC_0197 DSC_0204 DSC_0213 DSC_0226 DSC_0232 DSC_0242 DSC_0251 DSC_0261 DSC_0269 DSC_0271 DSC_0273 DSC_0280 DSC_0283 DSC_0290 DSC_0303 DSC_0315 DSC_0319 DSC_0331 DSC_0341
Min kusin Madeleine lever sin dröm med sin familj på en gård strax utanför Vaggeryd, och hennes ena dotter Petra visade upp sin Frieser Brea. Ord är liksom överflödiga och jag blev alldeles varm inombords över och se dessa två ihop. Som en trogen hund och dess matte för att förklara det enklast. Det blev ca 200 bilder på dessa två, och här kommer bara ett axplock. Några utav dem väldigt vackra, andra helt okej.

Dagens blogginlägg tillägnas enbart Petra och Brea. Imorgon kommer lite andra bilder från vår söndags-roadtrip till Vaggeryd 🙂

Sysselsättning när vädret är som bäst..

hed hed2 hed3 DSC_0212Det är lite det här vi pysslar med i värmen.
Vi vattnar oss, åker till stränder, åker till Hedared och går loss på vattenslangen.
Och så har Elias, Molly och jag besökt kennel-lägret en liten stund ute i Vårgårda.
Det märktes på Molly att hon inte tränat avslappning vid andra hundar på länge, för hon höll på att krypa ur skinnet av osäkerhet.
Men vi tog oss en liten stund på agilitybanan när de andra gått för att äta lunch. Elias själv passade på att krypa genom tunnlarna och komma ut alldeles svart om knäna. Knäppgök.

Imorgon åker vi och besöker kusinerna i Vaggeryd.
Vackra Frieser-hästar kommer fastna på kort, helt övertygad!

En söndag på Universeum i Göteborg.

 

uni DSC_0001 DSC_0020    DSC_0045 DSC_0032 DSC_0029  DSC_0028DSC_0075 DSC_0071 DSC_0055 uni2 DSC_0049När världen snurrar så fort att jag blir yr och alldeles svag i knäna så passar väl ingenting bättre än att få åka till Universeum i Göteborg och slänga bort 4-5 timmar på att få titta på fiskar, fåglar, klappa en rocka, gå på dinosauriesafari och äta en Dino-burgare för 95:-?

Det var precis det vi gjorde i söndags och även om plånboken blev lite tunnare än den borde, så var min lilla familj värd allt detta då de står ut med mig nu när jag inte riktigt är den jag borde.
Men jag kommer igen..

Och det kanske mina blogginlägg gör framöver med.

Tills dess: ta hand om er och tänk på att kramar, leenden och snälla ord är gratis och man kan aldrig få för mycket av det!

paus.

DSC_0012Jag tar en paus nu.

Jag kan inte riktigt fokusera när allt snurrar så fort som det gör.

Ta hand om er!

Hur man njuter av en måndag…

DSC_0200Jag jobbar ju en dag i veckan, måndagar.
Jag trodde jag skulle tycka att det var jobbigt att behöva avbryta föräldraledigheten varje måndag, behöva lämna mina prinsar och husmusen där hemma och ta i på jobbet.
Men jag måste faktiskt få säga att det är så förbaskat skönt när jag sätter mig i bilen på morgonen, slår på Try med Pink, kör i långsam takt ner för Trandaredsbacken…
Jag får en dag i veckan där jag bara får vara jag, Kicki.
Jag får umgås med de bästa jobbarkompisarna, jag får prata med de där speciella människorna som fyller mina arbetsdagar med skratt och med knäppheter.
Jag får prata icke rumsrena skämt och dricka så många kaffe ifred att jag blir alldeles knädarrig och äta lunchrester från helgen.
Jag får andas vuxenliv.

För när man blir mamma, så är det även viktigt (tycker jag) att ibland få de där små stunderna att bara vara sig själv, det behövs inte så mycket för att få balansen att fungera.
Ta några minuter ensam i lägenheten, få möjlighet att ta ut enbart hunden på en promenad, lägga sig i badet eller måla naglarna ute på balkongen en sommarkväll.
Eller att åka ner och handla på ICA själv.

Men vet ni vad det bästa är av att få möjlighet till egentid?
Jo, det är den där saknaden.
Som bubblar upp och gör att hjärtat fladdrar till och man känner ett sug i magen.
Man saknar så mycket att man måste skynda sig hem och slänga sig på golvet och mötas av en skrattande blöjbebis som slänger sig i famnen och lägger huvudet på axeln.

Balansen.
Den behöver inte vara så överdrivet svår jämt…

Det behöver inte alltid hända så mycket för att man ska uppskatta något…

DSC_0144

Just nu är det fortfarande lördagsmorgon, solen skiner, fåglarna kvittrar och livet känns lite extra lätt att leva just nu.
Lilleskrutt sover och mannen är hemma och lät mig få sovmorgon.
Tänk att så små saker kan göra mig på gott humör.
Gott kaffe.
En gosig son.
Ett sms från en vän.
Det behöver inte alltid innebära guld och gröna skogar för att må bra.
Jag ska bli bättre på att leva i nuet. Jag börjar med det idag.
Så för tillfället så koncentrerar jag mig på att bara sitta ner och ta in intryck, inte tänka på den där städningen som måste ske i eftermiddag eller att gräset ska klippas hos min bror innan de kommer hem.
Och så ska jag lägga undan datorn när jag skrivit klart här. Låta mobilen ligga någonstans där jag inte ser den.
Kanske ta en till kopp kaffe trots att kannan vi slog på imorse redan är slut.

Lördagsmorgon.
Ja, den glittrar i mitt hjärta. En länge efterlängtad känsla.

Det blev en eftermiddag på stranden…

DSC_0182 DSC_0189 DSC_0190 DSC_0193 DSC_0197 DSC_0210 DSC_0335dimma dimma2 DSC_0283Vi mötte upp Therese & Elvin (och hundarna givetvis) i stan och lotsade de ut från Borås till stranden där man nästan alltid är själv.
Förbi vägbyggen, skyltar, traktorer m.m. så öppnade sig sjön för oss och hundarna kunde bada hur mycket de ville.
Molly låg verkligen i lä om man jämför med Dimma som hoppade från bryggan, simmade ut i sjön och sprang fram och tillbaka.
Killarna satt i strandkanten och lekte med hink och spade och åt frukt som var alldeles sandig. Utan blöjor fick de gå, de små gubbarna som pratar på sitt alldeles egna sätt och småbråkar om vilken spade som är bäst.
Det bästa av allt var att Molly kunde få springa lös ihop med Dimma och Beda och hon rök inte ihop med någon utav dem.
(Men hon fick sig några varningar, bland annat den gången då hon jagade stackars Dimma ut i vassen).
Dimma var snäll och lät Molly hållas och sprang därifrån om de kom för nära varandra.

Bästa torsdagen denna vecka skulle jag vilja påstå 😉

Början om från början. En ny resa.

DSC_0281Sedan  jag kom hem från Danmark i maj (!!!) så har min motivation dalat, jag har ätit urkasst och kläderna börjar sitta knäppt; tajt och huden är så dallrig.
Jag ställde mig på vågen imorse och såg att det har rusat iväg.
Jag visste att jag gått upp, men jag har faktiskt varit duktig och inte ställt mig på någon våg regelbundet sedan flera veckor tillbaka. För mig som har vägt mig dagligen sedan år tillbaka så har det varit ett framsteg.
Men från maj till nu har jag gått upp hela 6 kilon, de jag hade kämpat mig så till.
Det finns inte någon anledning till att försöka vara arg på mig själv eller tänka ”Tänk om…”, för det är som det är nu, men däremot vill jag göra någonting åt det!
Jag känner mig obekväm i min kropp, jag känner mig inte hälsosam och då mår jag dåligt. Vi alla är ju olika, men jag behöver bra rutiner och bra mat för att fungera i både kropp och huvud.

När Jennie och barnen var ute och hälsade på häromdagen så kom Jennie med ett förslag om att vi tillsammans kanske kunde åka utomlands nästa vår, en idé jag direkt nappade på, inte bara för att äntligen få komma utomlands, utan för att kanske ha ett bra mål till och en liten kick i baken. (Sedan är ju kruxet med hundvakt, men det löser sig säkert)…
Dessutom känns det lättare att kunna spara ihop till något nästa vår, eftersom både jag och Mats kommer jobba heltid från någon gång i september och framåt, vilket innebär x antal tusenlappar mer i månaden att lägga undan.
Min bror och hans tjej ska gifta sig nästa år och han har hintat om att bröllopet blir nästa sommar, så där finns ytterligare ett mål att jobba sig mot, precis det jag behöver!
Och framför allt: att få må bra.
Jag säger inte att det sitter i kilona och egentligen inte i spegeln heller, men det sitter i känslan.
Känslan av att få göra något bra för mig själv och alla andra positiva saker efter det är bara plus.
Jag är inte (längre) ute efter att springa en mil på en timme, att samla ihop mest kilometer på RunKeeper eller tävla om vem som utför mest pass på Friskis.
Jag vill bara röra mig och få må bra. Det är väl inte för mycket begärt?
Sedan jag skrev inlägget om hur jag mådde, så har jag haft tid att fundera, fått råd och tips samt försöka lista ut och komma underfund med vad jag behöver göra för att få leva det liv jag trivs bäst med.

Idag är en bra dag att börja med att även försöka få till maten, jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp motionen, men kommer jag bara genom dagen idag så vet jag att morgondagen kommer se bättre ut och motivationen till att vilja förändra finns där. Jag har redan tagit ett beslut i att hålla upp med att äta godis, det har pågått i snart två veckor och det är ett stort framsteg för mig. Jag tror egentligen inte på förbud, men att lägga meningen ”Jag äter inte godis” på min tunga har hjälpt mig att inte behöva ta den inre striden med mig själv.

Jag har sagt det innan, jag vet. Så många gånger.
Men man är aldrig för gammal för att göra en förändring.

Full rulle!

DSC_0065Jag är helt slut.

Först var det grillkvällen med vänner som sedan följdes av besök från Elias farmor och farfar och igår kom Jennie med barnen hit. Vi spenderade hela gårdagen ute med bad, lek och vattenkrig.
Elias satt i strandkanten med blöja och badbyxor och öste sand och vatten i hinkar. Behöver jag ens berätta att han blir vansinnig på mig när vi gick därifrån?
Sedan gick vi hem och åt lite mat, gick ut och spenderade större delen av eftermiddag och kväll med att hoppa studsmatta och hade vattenkrig.
Jag förlorade stort skulle jag vilja påstå.

Det är underbart att få möjligheten att vara ledig hela sommaren och fylla Elias dagar med sådant som hör barndomen till.
Och just nu sover han, och jag ska passa på att ta igen mig lite.