Monthly Archives: mars 2013

You are browsing the site archives by month.

Och med påsken…

DSC_0290 DSC_0291 ledig ledig2…. så kommer påskharen.
Eftersom det har börjat bli tradition att ge Ella någonting ur Sylvanian Families (Elias har varit på och kladdat på förpackningarna) så får hennes påskägg innehålla det. Adam däremot får ett hederligt litet ägg med godis. Vi ska nämligen till Hedared imorgon och träffas, nästan hela familjen.
Och igår valde påskharen att lämna av ett Lasse Åberg-ägg på jobbet, fyllt med lyxig choklad som smakar gudomlig.
Och flaskan med ljuvlig lavendelkräm ska jag preparera huden med idag. Maria Åkerbergs produkter verkar inte vara fy skam precis!
Tack igen Mela!

I onsdags träffade jag Rehab-Anders igen. Han misshandlade min kropp med lite snällare el-stötar den här gången och tog i för kung och fosterland medan han böjde mitt högra ben upp mot taket medan jag låg på magen. Vi pratade lite om vad som behövs göras och ja, vi fortsätter behandlningen några ggr till, sedan ska han lägga upp et träningsschema för ryggen. Eftersom jag är född sne så kommer jag behöva stärka ryggen, i hela mitt liv med träning för att undvika snedbelastningar. Sorgligt, men bra att man göra något åt det nu.

Annars längtar jag ihjäl mig lite till söndag. Vi ska nämligen möta upp Elias farmor och farfar vid Laxbutiken utanför Halmstad och äta buffé där. Fattar ni?
Hur gott låter inte det?
Buffé på Laxbutiken.

Japp. Jag dreglar!

Glad påsk!

Med en öm rumpa…

DSC_0046… ringde jag runt till olika sjukgymnaster för att se om jag inte kunde få någon akut-tid.
Hamnade hos Rehab-Anders som med den mest perfekta solbrännan bad mig ta av mig tröjan och klämde och kände. Jag fick lägga mig ner och se hur mitt ena ben var kortare. Satte mig upp och då var samma ben längre.
Mitt bäcken är snedvridet och det behövs ganska hårda tag för att jobba det till rätt position. Detta är något jag gått och snedbelstat länge (år?) och nu visar sig det med smärta.
Så jag fick elstötar i rumpan i 20 minuter innan Rehab-Anders bände ena benet rakt upp i taket medan jag låg på mage och försökte att hålla mig för skratt trots att det gjorde så förbannat ont.
Nåja, några minuter senare och jag var ute på trottoaren och hade fått i uppgift att promenera några varv runt huset innan jag satte mig i bilen igen.
På onsdag ska jag dit, och lär väl få gå några ggr.
Träning är bara att glömma för tillfället. *suck*
Lugna promenader på sin höjd så länge det inte gör fasligt ont.

Och nu känner jag mig alldeles mörbultad, trött och blåslagen efter dagens behandling.
Men man är aldrig för trött för att titta på veckans Ullared!

Med ett trasigt halvljus…

heda heda2 heda3….startade vi dagen med.
Äntligen hade vi tid att byta halvljus på Opeln.
Trodde vi.
För det är alltid så krångligt då man måste in framför hjulet, i en liten lucka, där man inte ser något. Mats råkade dra sönder något och svår i högan sky medan vi fortsatte ut mot Viskadalen där han är på utbildning.
Så jag kände mig lite modfälld när jag sedan körde vidare mot Hedared; ytterligare en sak att behöva lämna in bilen för som kommer kosta multum?
Fick ändå lite hopp då pappa skulle göra ett försök.
Men när han svor i högan sky han med så kändes det rätt hopplöst.

Så vi gick upp till Svensson-Svensson för att trycka i oss våfflor med glass och gott kaffe till. Pratade lite om allt möjligt och jag bad Kicken göra ett försök innan jag åkte hem.
Under tiden fick Elias lyxig underhållning av Ella och Jennie, som tog honom för att gunga och låta honom krypa runt i sanden.
Genom ett under fixade Kicken lampan i bilen och jag får nöjd och tacksam från Hedared vid 15. Kicken utnämnde sig själv till dagens hjälte. Jag höll med.

I eftermiddag har vi bara slappat och äntligen somnade lilleskit så jag kunde sätta mig lite och bara slösurfa runt lite innan jag ska ta den där onda ryggen och somna.
Jennie tyckte jag skulle försöka röra lite mer på mig för att se om det lossnar, så min tanke är en rask barnvagnspromenad.

 

Trevlig lördag allihop!

Med tankarna tillbaka…

 

DSC_0042DSC_0299… för ett år sedan.
Då var han nydöpt och hade inga tänder. Man fick alltid ha en handduk tillhands för spyor och jag hade långt (längre) hår.

Och idag är det fredag.
Det har varit en omtumlande vecka. Jag kom i oerhörd chock efter att vi varit inne och snokat på vår skatteåterbäring. När jag förstod vad vi skulle få tillbaka så fann jag inga ord för den glädje och lättnad. Dessutom verkar framtiden ljus för min älskade man inom arbetslivet. Jag vågar liksom inte ta ut något än, men det känns som om det äntligen är vår tur att få lite flyt på vardagslivet och det som är viktigt däromkring.
Och för att avsluta arbetsveckan så fick jag en fantastisk present av min allra finaste Mela som tyckte min reptilhud skulle få dyr och bra omvårdnad. Lite rengöring, peeling och en kräm för mitt ansikte med doft av lavendel fick följa med hem och det bubblar av glädje för hur fina människor man har runt omkring sig.
Så nu sitter jag här.
Med en vag doft av lavendel som kittlar mig i näsan, Molly som andas djupt ute i hallen, bebis som sover i sin säng och en man som är iväg med några kompisar och spelar bowling.
Tystnaden har lagt sig som ett mjukt täcke i lägenheten och jag njuter av varje minut.
Inget glas vin, inget gott att smaska på.
Men jag försöker intala mig själv att det finns så många mer saker än att äta godsaker på helgerna.
Det går väldigt bra faktiskt.

Imorgon ska jag och Elias på utflykt till Hedared medan Molly och Mats åker till Viskadalen för att gå på utbildning.
Tydligen serveras det våfflor på Klostervägen.
Nu ska jag bara försöka luska ut varför jag har så otroligt ont i ryggen och köra en vända på spikmattan.
Sedan hoppas jag på en hel natts sömn.

Trevlig helg!

Med en ny vecka…

DSC_0247…så borde det komma ny energi.
Eller?
Jo, jag måste faktiskt erkänna att det dykt upp någon form av styrka i kroppen igen, det halsonda är mycket bättre och det känns lite lättare att andas.
Finns en del anledningar givetvis, men mest för att jag hittat en ny styrka till kilona igen och för att jag och Elias har en kul tid just nu ihop, han visar prov på nya saker varje dag, idag har han t.ex. för första gången dansat järnet ihop med mig till ”Fucka ur” och ”Cobocabanan”.
Det roligaste är att jag hittat styrkan till kilona och jag lät det aldrig gå så långt att jag gick upp allt innan den nya styrkan kom tillbaka.
Det är ett riktigt stort steg för mig.

Jag är ofta inne hos Linda – Stor blir liten . Hennes historia är fantastisk, inte bara för att hon lyckades gå ner 73 kg i vikt. Hon gjorde/gör det genom att äta allsidigt och motionera, ingen speciell diet med andra ord, ingenting är förbjudet. Kikade på Aftonbladets webbtv PEPP där hon medverkade i avsnitt 6 (?). En riktig inspirationskälla!
Jag älskar att läsa framgångshistorier, jag mår så bra av det och det ger mig hopp om mig själv.
Och för att ge mig själv lite pepp så har jag ändå lyckats med 21,7 kg av 26 gravidkilon.
Nu kommer jag vilja bli av med ytterligare kilon när de där smått frustrerande 26 kilona är färdiga. Kroppen har ju blivit annorlunda efter graviditeten och jag är osäker på om alla kläder jag hade före kommer passa.
Bakdelen av min kropp är mycket bredare nu än förr 😉

Vi får väl se.
Det kommer gå långsamt och det kommer givetvis vara tufft.
Och jag kanske ramlar några ggr på vägen.
Men så länge jag tar mig upp på stigen igen så hoppas jag att jag kommer ut som en frisk och stark människa på andra sidan skogen.

Med spagetti på hela golvet…

 

DSC_0179 DSC_0200  spaggetti2DSC_0240spagetti … ja, det resulterade gårdagens lunch i.
Spagetti är ju en rätt oskyldig sak att tappa på golvet, så Elias bestämde att hela lunchtallriken skulle åka i golvet tillslut.
Tur Molly finns 😉
Jag brottas med det halsonda, men idag känns det äntligen lite bättre och jag har fram till nu fortfarande inte behövt ta en värktablett, undrar om gårdagens glass och vin var bästa medicinen?

Efter lunchen tog vi på oss och gick ut i solen. Satt en liten stund i solväggen innan Söta-Anna bestämde att vi skulle träffas med barnen vid en lekplats. Fåglarna kvittrade på högsta volym och Molly rullade sig i vår-lera. Underbart!
Elias tog sina första stapplande steg i både snö, grus och på is och tyckte det var jättefascinerande att grejsa runt bland förra höstens löv som låg på lekplatsen.
Han har blivit så stor helt plötsligt, säger Hej Då när man pratar Facetime med mormor & morfar.
Ropar Hej till gamla tanter vi springer förbi, han går mer än kryper, leker bra själv…. Äter samma mat som vi.
Senaste månaden har vi kört på bra nattrutiner vilket resulterat i bra sömn mer nätter än dåliga.
Hjärtat slår liksom ett extra slag varje gång när man tänker på hur liten han har varit och hur stor han är nu.

Men idag är vintern tillbaka i full skrud och det kanske får bli en tur med pulkan efter lunch istället.
Men först ska jag ta och fundera lite på livets mening och alla framtidsplaner jag har.

Med en ond hals…

DSC_0206Just nu kämpar jag mot en riktigt jobbig förkylning.
Ingen feber eller hosta, men så gräsligt ont i halsen och en täppt näsa.
Hittade några hemska (lägger sig som en hinna över det som gör ont) halstabletter på Apoteket, som jag hoppas hjälper, för såhär kan man inte ha det!
Motionen får läggas på hyllan.
Och Elias har varit krasslig han med, feber, hosta, snorig.

Imorgon är det iallafall fredag, veckans bästa dag och jag längtar redan hem från jobbet inför imorgon.
Vi avslutar vår andra vecka med CityGross matkasse och jag måste bara åter igen intyga om hur bra det är för oss!
En enda gång var maten sådär, men det beror helt enkelt på att det var spenat i och jag har svårt för det..
Gårdagens spagettigratäng var underbar och dagens snabb vardagsyiunakiniku kittlade smaklökarna till det yttersta (samtidigt som min hals protesterade och tog i för fulla muggar för att påminna mig om hur ont jag har). Att vågen dessutom börjar peka nedåt igen är jättekul!
Hela februari gick åt skogen, men nu ligger jag på -4,5 kilo sedan i januari och mer ska det bli. Sakta men säkert.

Fast först ska jag se till att denna hemska hals får lite omvårdnad.
Det får bli en tidig sänggång ikväll!

 

Punkt och Slut.

Bra måndagar, härlig start på veckan!

DSC_0081Klockan ringde 05.
Var nära på att somna om men jag bestämde mig för att ta på mig löparkläderna, mössa och vantar. Molly fick reflextäcke på sig (och jag väst) och sedan bar det iväg på spagettiben.
Kallt skrek min kropp och mina lungor, men jag kämpade mig ändå runt en 3 kilometersrunda i helt okej tempo för att ändå vara den första joggingrundan på några månader.
På slutet tyckte jag ändå det kändes rätt kallt fortfarande trots att jag pustade och stånkade och att det stack av kyla på rumpan.
Inte konstigt.
Det var ju runt 12 minus visade det sig,. Hahahhahah!
Molly däremot, tyckte givetvis hela rundan var helfestlig och sprang som en tok.
Hon märkte dock på en gång när jag började ta på sig kläderna och tryckte sig mot dörren för att inte råka bli glömd 😀

När jag kom hem igen hann jag sitta i soffan och slappa. Dricka en kopp kaffe och läsa lite ur boken. Innan jobbet, vilket kändes oerhört lyxigt.
Nu ska jag krypa ner i sängen, nöjd med dagen och mätt i magen.

Hej svejs!

Theo 1 år

theotheo2theo5DSC_0123DSC_0141theo3theo4DSC_0166 DSC_0167
Oj. Vilken helg!

Gårdagen spenderades med en helkväll i pappas tecken, det blev bowling, pizza, gott att dricka och trevligt sällskap samtidigt som Mello visades. Inga bilder tyvärr, men det gick vilt till på bowlingbanan när både den ena och andra slog strike och spare efter varandra. En helkul kväll som avslutades med att snabbt dö tröttdöden i sängen. Så fort har jag nog aldrig somnat!

Idag var dagen inte sämre utan att vi skulle kalasa igen. Nadia hade bjudit in till finkalas nu när Theo fyllt ett år. Först blev det goda pajer med melonsallad, och därefter dukade Nadia fram gottebordet. Aldrig varit med om ett snyggare dessertbord, inte godare heller.
Dessutom hade vi trevligt sällskap, där framför allt Familjen Wesa dök upp och det var skönt att kunna njuta av att få vara sig själv, prata lite hund och bara skratta.
Vet inte om jag sagt det högt någon gång men jag tänker verkligen ofta på hur mycket Molly fört in i mitt liv. Inte bara självinsikt och grå hår, utan även underbara människor som man fått stifta bekantskap med. Hade vi inte haft henne hade jag aldrig träffat varken Nadia eller Sandra.
Ni är underbara båda två, samt era familjer!

Med de orden avslutar jag denna helgen, jag är så trött så trött.
Skönt med lite vardag så man kan få vila igen 😉

Djupdyk i soffan.

DSC_0888En kväll som alla andra, förutom att jag är alldeles utomordentligt trött.
Tog Elias inatt när han gallskrek i en timme innan han utmattad, somnade i min armhåla, och där låg vi resten av natten för att försöka få till någon slags sömn.
Under dagen jag jobbat så har ändå tröttheten inte varit så hemsk, tills jag satte mig på utbildning och kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre. Sedan har resten av eftermiddagen och kvällen gått utför så jag råkade somna när Elias nattades.
Och nu sitter jag här, nerslängd i soffan med armar och ben så tunga att jag inte ens vågar känna efter hur jag ska orka släpa mig till sängen, som jag nog egentligen borde ligga i nu.

För att väga upp lite av trötthetsgnället så måste jag ju få tipsa om något som vi testat.
Eftersom vi inte längre har någon större fantasi eller energi på vad man ska laga för mat så körde vi all in och anmälde oss till CityGross matkasse.
Vi hämtade den i måndags eftermiddag och redan nu, efter 4 middagar, så är vi helt sålda. Dels för att maten är grymt god men även för att slippa den eviga frågan: Vad ska vi laga för mat?
I måndags blev det pizzabiffar med potatismos, i tisdags currydoftande fisksoppa, onsdag var det ingefärsgryta med ris och råkostsallad och idag var det kryddig korv med rotsaker i ugn och krämig blomkålssallad.
Imorgon blir det kycklinggryta med pasta. MUMS!
Blir dregglig och hungrig bara jag tänker på det.
Och att få betala 549 :- i veckan för 5 middagar för 4 personer (vilket innebär att vi alltid har lunchlådor) är det verkligen värt.
Dessutom finns liksom inte risken att åka till affären och impulshandla något onyttigt eller onödigt på samma sätt. Visst, vi behöver fortfarande en del basvaror och lite blöjor hit och dit, men istället för att åka och småhandla varje dag så kan vi sålla på besöken i mataffären.
Så nästa vecka hämtar vi en ny matkasse, och jag ser redan fram emot menyn!
Rekommenderas varmt!

Nu har tydligen mannen bestämt att vi ska dela på lite popcorn innan jag ska krypa ner i sängen, så det är bäst att göra honom till lags. Han är förresten en riktigt huslig man som lagat alla middagar denna vecka, han som i vanliga fall bara kan koka snabbmakaroner och steka köttbullar. <3 Det är kärlek det!