Monthly Archives: september 2012

You are browsing the site archives by month.

En stor kille, med myror i brallan…

Och så blev han 9 månader då, min lilla prins.
Han lär sig nya saker från dag till dag, kryper runt med en ordentlig fart och säger lite olika ord här och där. Det är en väldigt bestämd kille som vet precis vad han vill, det är knappt så det går att lura med honom på andra äventyr när han bestämt sig något.
Men lika mycket som han är bestämd så är han lika glad och har alltid nära till leende och skratt. Han fullkomligt älskar att ringa FaceTime till mormor & morfar och brukar bli ledsen när vi lägger på.
Han älskar mat, provar allt man bjuder honom på. Han ställer sig upp mot diverse möbler men är oaktsam och kan kasta sig bakåt sekunden efter.
Living on the edge!

Ja, så blev han då 9 månader och snart har han varit ute i riktiga livet längre än i min mage.

Nu kör vi!

Imorgon är det dags, jag är redo.
Jag startar en ny viktresa. Hela helgen har jag funderat fram och tillbaka hur jag ska försöka motivera mig att ens starta.
Det enda jag kommer fram till är: det finns inga nackdelar.
Precis som tankarna jag har när ”motionsångesten” kommer krypande så ska jag tänka att det finns inga nackdelar alls med denna nya stig jag ska vandra.

Imorgon ska jag ställa mig på vågen, och stirra ärligt på den. Inte blunda utan möta sanningen.
Jag kommer än så länge inte lämna ut min vikt här, det kanske ändras framöver.
Däremot så ska jag varje måndag redovisa hur mycket jag gått ner/gått upp i hekton/kilon.
Min regel till mig själv är att jag INTE får väga mig mer än en gång i veckan.
Och jag ska ta ett kilo i taget, dvs, inte säga ”Jag ska gå ner 20 kilo” utan för varje hekto/kilo som försvinner så ska jag vara stolt!
Jag ska inte sikta in mig på 1300 kcal per dag, det är alldeles för lite för mig i dessa tider då jobb kräver mycket, då jag faktiskt börjat jogga (igår lyckades jag skrapa ihop 4,5 kilometer!) och jag har en familj att tänka på.
Jag ska inte gå med i vitklubb (just nu iallafall), utan kommer använda mig av Shape Up i mobilen, där jag räknar kalorier, kostnadsfritt för baspaketet.
Första veckan är alltid den svåraste för mig, men jag ska verkligen tänka mig för och skriva upp allt jag äter. Så kommer jag på banan snabbt!

Nu kör vi!

En fredagskväll med familjen…

20120928-211806.jpg
Mörkret har infunnit sig, tacosen ligger väl inbäddad i magen och hunden har blivit utfodrad med en äcklig tjurmuskel som kostade alldeles för mycket på Arkens Zoo.
Både jag & Mats sitter och gäspar i soffan och Elias sover sedan 10 minuter tillbaka…

Nu är det fredag för hela slanten, mysbyxorna är på och den vanligt ohyggligt dåliga fredagstablån rullar på i bakgrunden. Varför är det alltid sånt dåligt utbud på tv på fredagar? Är det för att man egentligen borde spela kort eller sällskapsspel med resten av familjen?

Oavsett, imorgon. Då är det dags för frukostbuffé. Jag laddar!

Att slängas mellan jobb och föräldraledighet.

Igår och idag har jag fått hoppa in som föräldraledig då Mats var iväg på strategidagar. Han ska iväg till Stockholm nästa vecka så då kommer jag få hoppa in med.
Igår körde vi Leos Lekland med Söta-Anna & Emmie samt Emma & Birk. Det fina i kråksången med Leos är att alla vuxna går in gratis, samt barn under 1 år behöver man inte betala för.
Det blev med andra ord ett billigt besök, där Elias fick sitta i bollhavet en stund. Först fattade han inte alls vad alla färgglada bollar var till för, men till slut svängde han lite med armarna och fascinerades över hur allt rörde sig.
Annars har vi inte pysslat med så mycket annat skoj, han har vaknat varenda timme i natt så jag fick ställa in vår promenad med Anna imorse. Har gått omkring som i en dimma idag, tills jag beslutade för att ånga på värmen lite och besöka syster på sitt jobb samt handla lite inför kvällens matlagning.
Jag älskar att laga något lite extra fint när mannen varit borta och ikväll blev det paj. Paj kan man aldrig äta för mycket av.
Eller jo. Om man vill ha en fungerande figur. Men det är en helt annan fråga.
Det jag ville komma till är att jag faktiskt uppskattar att få lite strödagar här och där. Jag hinner liksom få sakna både att vara hemma med min son och mitt jobb.

Imorgon är det dags för jobb igen och åter är det veckans bästa dag, ska försöka komma upp vid 05 imorgon och ta en ny joggingtur.
I helgen ska vi faktiskt först äta ljuvlig frukostbuffé på Coop och sedan besöka höstmarknaden. Jag håller fortfarande på och filar lite på min nya viktresa. Att jag ska starta om har jag bestämt, men resten är fortfarande lite oskarp. Återkommer!

Håll i er.. Här kommer ett långt inlägg om…… VIKTigheter!

Det har gått 1 månad (exakt) sedan jag skrev att jag skulle släppa på detta med vikten. Och jag har släppt tänket väldigt bra, bättre än jag någonsin trott. Jag har försökt tänka naturligt, har inte syndat mer än när Mats godkänt det (för ni kommer väl ihåg vår deal, börjar jag äta, börjar han röka, men vi har kommit överens om att när han tycker det är okej att vi ska ha någon form av fredagsmys så är det ok). Kläderna har suttit okej, men det har ändå ringt en liten varningsklocka att det inte går neråt iallafall. Inte för att jag hade hoppats på det, men jag hade hoppats på att iallafall inte gå upp.
Jag har inte vägt mig, med undantagsfall för 1 gång i förra veckan.
Visst hade jag mått bättre om jag låtit bli, för själva resultatet var verkligen i fel riktning av vad jag trott. Det var en del kilon upp, om vi säger så.
Och byxorna jag köpte strax innan jag började jobba sitter inte bekvämt som de gjorde i början. Tyvärr.
Se sanningen i vitögat.
Jag har funderat fram och tillbaka med hur jag ska göra, om jag ska börja blogga om vikt igen, om jag ska börja med en ny kamp. Jag känner mig på något sätt redo nu igen, nu när jag kommit igång med joggingen igen och nu när jag har ganska bra rutiner med jobb och familj och allt möjligt.
Jag har inte kommit långt i joggingen i kilometer mätt sett, men jag har kommit långt i att jag börjar tycka att det är kul och jag har upptäckt vad ”andra andningen” är.

Jag och Mats satt vid middagsbordet igår och pratade om det mesta igår när vi kom in på ämnet vikt.
Jag har nämligen börjat märka att jag fått lite molande värk på höger sida av magen efter att jag ätit lite fetare mat eller när jag igår hade satt i mig ett illgrönt äpple med skal och allt. Jag är livrädd att gallan ska börja påverkas och har därför en bra motivation. Dvs, äter jag illa så kan det hända att jag får hysteriskt ont. Jag trodde t.ex. idag att jag hade ett begynnande anfall då jag njutit av en brie- och salami-smörgås på Leos Lekland. Men det gav sig av sig själv till slut och i skrivandets stund känner jag inte av det.
Varför gör du inget åt gallan då?
I dagens läge ska man egentligen behöva vara ”mycket” sjuk för att få någon hjälp. Min syster fick ligga med feber och smärtor i en vecka på sjukhus innan hon fick en operation. En annan bekant fick x antal anfall med ambulans, smärtstillande m.m. innan hon ens fick tid för att undersöka om en operation var att tänka på. Jag tror det var månader av dåligt mående som hon fick gå igenom innan de tog bort allt.
Och jag har ju egentligen inte ens ont i den bemärkelsen att jag ska besöka sjukhus. Det är hållbart med andra ord och jag påverkas inte nämnvärt. Dessutom vet jag inte om det är gallan i sig som krånglar eller om jag bara har lite runda slängar av Dyspepsi. Jag har ätit lite Omeprazol och Novalukol i omgångar i hopp om att det ska försvinna….Skitsamma.

Så, som sagt, vi satt vid köksbordet igår och han frågade om jag inte borde kartlägga min vikt, direkt här i bloggen. Jag ryser vid bara tanken, för att berätta för er, både nära och obekanta, känns som att visa mig naken. Varför vet jag inte.
Men till mina 171 cm väger jag ju en del efter graviditeten. Jag gick ju upp 26 kilo under graviditeten och alla de kilona är inte borta.
Mats menade med att berätta om min vikt varje vecka, skulle kunna vara som ett viktväktarmöte, dvs, gå upp på en våg inför en hel hop med människor.
Vill man då ropa ut högt att man gått upp i vikt? Kanske får det mig att slänga en extra sporre i sidan på mig att inte äta dåliga saker utan nyttigheter samt att röra på mig.
Vad säger ni?
Saken hör ju till den att jag egentligen ALDRIG bryr mig om vad andra väger, om de skulle säga det, så varför skulle folk reagera på mig?
Det tål att funderas på i några dagar till, om vikt ska få bli en officiell del i mitt liv igen. Att hitta ett bra sätt att leva (utan förbud, men med restriktioner) och få vardag, jobb och fest att gå ihop har blivit lite av ett pussel som jag gillar att pyssla med, någon bit här, någon bit där.
Jag själv tycker det är intressant att läsa om vikt & motion, jag blir peppad av andras historier och vill själv bidra till att andra kanske ska kunna inspireras oavsett om det handlar om att gå ner i vikt eller börja motionera lite mer.

VIKTigheter. Ja.
Den karamellen tål att sugas på.

Buffé på Restaurang Peking, Borås.

20120925-205629.jpg

Här i Borås är alla intresserade av buffeér. Eest har en sushibuffé som visserligen är god men där man får punga ut med dryga 100-lappen för att äta.
Idag åkte jag och mina kollegor, L & D, till Peking, där vi fick ett bord direkt och blev visade till maten. Där hade de ett bord för sushi med både maki-rullar och nigiri. Rostat sjögräs, crabsticks, lax, tofu, ägg, keso m.m var det i en salig blandning. Visserligen inte så mycket olika bitar som på Eest, men fullgott för en Kicki-mage iallafall.
Jag tror det var rostat sjögräs med sesamfrön och andra nyttigheter till (den längst upp till höger) som jag åt mest av och som jag kan börja dregla av, av bara tanken. My god så god!
Inte nog med att de hade sushi, de hade även många thai-rätter att välja på, hela 6-7 stycken, samt ett stort salladsbord och tillhörande dricka samt kaffe och kaka. Nu åt jag själv bara av Sushin men mina vänner kunde intyga att den andra maten var riktigt god den med.
Och priset? Tja, blyga 80 kr vilket jag tycker är ett mycket bra pris för bra service och mycket god mat!
Dit går vi igen!

Det där med att inte tycka måndagen är så hemsk…

20120924-200537.jpg

Måndag. Inte en helt tokig dag ändå.
Den började med ett joggingpass och kommer avslutas tidigt ikväll efter att ha jobbat, skrattat och ätit den godaste pajen i världen som man hittar på Katrinedalsgrillen.
Imorgon är vi några från jobbet som ska ta oss till stan och äta sushi, det var alldeles för längesedan nu..

Molly förresten har fått otroligt mycket motion idag. Först jogging med mig imorse och sedan var Mats ute och gick 1,4 mil med skitungarna. Imponerande.
Molly kommer verkligen sova gott ikväll.

Att ha varit på galej…

Hur dåligt kan man må en söndag egentligen?
Igår var det en riktig dunderfest vi var på, med blåsrörs-tävling, massor med mat och många kära återseenden.
Och på en kräftskiva så tillkommer det alltid en massa dricka som kan göra en berusad.
Kan hända att det blev lite för mycket, för dagen idag har inneburit sängliggande till klockan 14 (!) och det har enbart blivit pizza och söta drycker som energikälla.
Men oavsett hur dåligt jag mått idag så hade jag otroligt roligt igår!

Dagen idag har ju som sagt inte varit så otroligt upphetsande. När väl hunden och bebis kom hem från sina barnvakter (tack så mycket syster med familj för att ni passade Elias och tack till mamma och pappa som tog hand om Molly!) så tog vi på oss kläder och gick ut på en långsam promenad runt kvarteren och träffade lite bekanta. Att komma ut i den friska höstluften tillsammans med hela lilla familjen gjorde under för humöret.
Nu har bebis somnat och jag känner att min kväll inte blir speciellt långvarig, även om jag inte vill att helgen ska vara slut riktigt än…

Hoppas er vecka varit bra, nu är det snart dags för en ny!

Lugn lördagsmorgon… perfekt!

Lördag morgon med långfrukost, det är inte illa det.
Trots ganska lite sömn inatt så känner jag mig på gott humör, idag är det fest och då kan man ju inte vara annat än glad!

Nu ska jag bara införskaffa mig en liten festligare topp under dagen samt kräftorna som ska inmundigas ikväll, duscha och fixa mig lite festsminkad.
Ja, vi ska nog få denna dagen att flyta på bra!

Jag finns på Instagram idag, som vanligt egentligen, men ska försöka lägga upp lite extra bilder. Och så har jag lovat att vara lite festfotograf ikväll.

Tuffa tider, det är inte alltid kul här i livet…

20120920-201950.jpg

20120920-202002.jpg

Det är lite tufft nu. Att kombinera heltidsjobb, familj och att träna (som jag bara sucktar efter) är kämpigt. Elias har efter 4 felfria månader börjat vakna mitt i natten, och ska vara vaken flera timmar… Dessutom har han svårt att somna på kvällarna, det är nästan bara Mats famn som fungerar att somna i vilket gör att det blir lite känsligt för mig eftersom han bara blir ledsen i min famn och så blir han hal som en ål eller stel som en pinne. 🙁
Ja, det är tufft och oavsett om det alltid finns andra som har det värre så är detta min verklighet nu.
Jag är medveten om att det är vanligt med sådant här, det händer ju så mycket i hans liv, men bara för att man är medveten om det så blir man inte gladare för det när det väl händer…

Nåja. Slut på bitterhet.
Idag har jag prövat något nytt, hackad ingefära i varmt vatten. Riktigt gott och ett mycket bra substitut till kaffe och te. Dessutom med många positiva effekter…
Både min syster och mamma dricker detta, det var de som fick mig att pröva.

Imorgon är det fredag, jag hoppas vi får sova bra inatt, allihop. Tydligen får Svenljungagatan fin-besök imorgon av Elias farmor & farfar som är på genomfart. Vilken tur att jag hunnit och städat idag… På lördag ska Elias sova borta för första gången utan varken mig eller Mats då vi ska på kombinerad kräftskiva med 30-årsfest.

Men först ska jag spana in nya serien som börjar om någon minut. Hela Sverige bakar
Kul!! Jag lär sitta bänkad!