Monthly Archives: april 2012

You are browsing the site archives by month.

Trasig hund = ynklig hund.

Imorse när husse var ute med Molly så sprang hon efter en boll och mitt i vändningen skrek hon till. Sedan försökte hon hoppa efter kopplet och skrek igen. Mats bad mig hålla koll men tänkte inte mer på det förrän jag åkte med henne och Lilleman till Hedared och vi skulle ut och promenera.
Molly är i vanliga fall en hund som har galopp som mesta gångart.
Då högg det till i mattehjärtat när jag såg hur hon försökte, men stoppade sig själv, sprang på tre ben och höll sig till skritt eller trav.
I skritt och trav haltar hon inte nämnvärt, däremot så blir hon stel efter att hon rört på sig och möjligtvis belastar ena bakbenet mindre i början av sina rörelser. En gång skrek hon när hon skulle resa sig upp. Hon har varit låg under kvällen och inte ens tiggt till sig mat…
Då är det illa.
Jag fick lyfta henne in i bilen när vi åkte hem igen.
Nu blir det lugna koppelpromenader de närmsta dagarna för att se om det blir bättre. Annars får vi besöka veterinären igen, men givetvis vill vi helst slippa sådant.

Annars har vi spenderat eftermiddagen hos Svensson-Svensson där vi sugit åt oss allt solsken vi bara kunnat och ätit god wok med tillhörande chokladpudding till efterätt. Elias gick nästan laget runt i allas knän.
Tack för en trevlig eftermiddag/kväll.

Idag fick vi förresten ett STORT paket på posten med direktlevererans till dörren. Tänkte fotografera imorgon och visa, något som bör intressera alla småbarnsföräldrar!

Buhuuu…

Fy tusan, vilken dålig helg.
Trots att jag igår gick promenad (i mina sportbyxor som jag kommer i) i nästan 9 kilometer igår i hurtig takt (för att gå med barnvagn var det bra fart) så vill inte den duktiga känslan infinna sig så jag har ätit dåligt med råge, både fredag,lördag och idag. Jag vet ju att jag inte ska göra det, men jag orkar inte hålla modet uppe.
Mats jobbar helg vilket även det är en bidragande faktor, jag känner mig alltid starkare när han är hemma på helgerna. Så hej stupet, här faller jag!
Men imorgon har jag bestämt att jag kommer igen.
Min plan är att gå upp vid 07 när Lilleman vaknar, äta en lätt frukost och sedan ta på oss för att gå ut och gå en bra promenad med kraft i steget. Och svettiga ska vi bli! Det låter som en bra start på veckan och jag vill genomföra det för jag mår aldrig så bra som efter att jag motionerat.

Eftermiddagen och kvällen är vi utbjudna till Hedared för att sjunga in våren. Det låter ju inte fel!

Lördagsmorgon i soffan…

I ett virrvarr av kuddar, tassar och leksaker så startade vi lördagsmorgonen med att titta klart på Gudfadern-trilogin. Jag chockade mig själv med att tycka om dem allihop.
Elias har hela morgonen hållt i sin leksak från Lamaze; Freddie the Firefly, som han fick på posten i början av veckan, skickad från Danmark. Han fullkomligt älskar den, den prasslar, piper, skallrar och har speglar. Enda nackdelen är att Molly med tycker om den och blev lite smått frustrerad över att inte få ha en själv 😉 En riktig toppenleksak för en upptäcktsnyfiken liten bebis som Elias! Och det är kul att få något sådant som man själv aldrig hade planerat att köpa. Toppbetyg! Lilleman är verkligen tokig i den och blir arg så fort han tappar den och inte kommer åt den…

Och från ingenstans så somnade han i pappans famn, sittande. Rumpegullet.

Grinig fredag med lösa hundar…

En glad grötkille!

Fredag.
Är ju egentligen bästa dagen i veckan men då sömnen varit lite dålig inatt så har jag känt mig orkeslös hela dagen. Orkade iallafall svida om för umgänge med mina fina nyfunna mammavänner och blev bjuden på god pastasallad och tillhörande bebisprat. Det är verkligen guld värt med likasinnade människor nu när man går hemma, annars är det nog väldigt lätt att bli lappsjuk.

Molly, stackarn, har inte riktigt fått den motion hon behöver idag, men jag har förhoppningsvis nya krafter imorgon så då ska vi se om vi kan knåpa ihop en bra runda. Det var synd om henne ikväll, vi var uppe i dungen här utanför där vi strosade runt, lekte med pinnar och tog det allmänt piano. Kopplar henne för att gå tillbaka hem när det kommer en Keeshound springade i snabb fart in i dungen mot oss, jag förstod först inte varför hon morrade för den var LÅNGT bort så vi hade god chans att hinna undan. Men, den galopperade raka vägen genom buskar och snår mot oss. Försökte med det vanliga; stå bredbent och ryta nej, men jag fann mig inte riktigt i situationen för jag blev lite chockad. Molly var ju givetvis rosenrasande för den andra hunden vägrade ge vika utan skulle promt fram medan hunden (som tydligen heter Rambo) i sakta mak kommer fram.. Han brukar aldrig springa fram till andra hundar…
Inte ens en ursäkt fick vi. Men jag andades, försökte hålla lugnet men sade ändå strängt att Molly inte gillar andra hundar medan Molly fick hålla på och skälla, visa tänderna, göra utfall och resa ragg. Jag tycker hon har rätt att säga sitt när sånt händer även om det är jag som har hand om situationen. Men tyst ska hon absolut inte behöva vara.
Nåja, ingen skada skedd så vi gick hem och Molly skakade av sig mötet fort med lite vanlig trixträning och godisregn.
Kom hem och berättade det för Mats som direkt visste vem det var och att denna ”Rambo” varit på Molly 3 ggr tidigare, går alltid lös och springer alltid från sin matte.
Alltså.
Jag blir så fundersam. Visst, man kan inte ha 100% koll hela tiden. Det har hänt att jag varit oaktsam och Molly har stuckit iväg.
MEN.
Om man vet att man har en hund som springer fram till andra, varför låter man det hända gång på gång på gång? Och är man inte rädd om sin egen hund? Jag menar, tänk om jag hade varit oaktsam och haft Molly lös? Eller att hon hade mött någon som hade släppt sin hund för att låta dem göra upp?
Nä, händer det en gång till så ska jag spotta upp mig och inte vara riktigt lika snäll som jag var idag.
Det är synd om Molly som behöver hamna i en sån här situation som hon verkligen inte gillar och blir så rädd och stressad över.
Som sagt, det gick ju bra, det blev ju inget bråk alls, men det är ändå synd att det ska behöva hända.

För fjärde gången.

Torsdagsfunderingar…

Tar lite tid på mig att landa i soffan när Elias sover.
4-månadersbesöket gick så fint. Det är en lång och tung kille vi har, men han följer sin kurva perfekt, det är skönt att veta. Fick klartecken att man kan börja med gröt och smakportioner nu, så ikväll efter att pappan kommit hem så ska vi se vad lilleman tycker om just gröt
.
Efter BVC skyndade vi oss att brumma vidare ner till Hulta och Öppa förskolans babycafé där vi träffade mammagrupp-Jenny och Erica. Det var sångstund på schemat.
Men precis som förra gången vi var där så somnade sonen precis innan det skulle börja, och vaknade strax efter… Han kanske försöker intala mig något? 😉

Och så går jag och funderar på vad jag ska hitta på med mitt hår. Jag vill ha en ny frisyr, en lättskött frisyr och det enda alternativet jag kan komma på är ganska kort hår. Men så tänker jag tillbaka på sist jag klippte av mig håret, hur jag ångrade mig. Å ena sidan så var jag ju ”tjock” då, med fler dubbelhakor än vad jag har nu och det kanske var därför jag avskydde det, men om jag går ner de kilon jag tänkt så kanske det blir jättesnyggt med kort hår när man fått bort den där muffinsmidjan med babyvolangerna och bilringen under hakan…
Långt hår känns inte som ett alternativ heller, jag orkar ju inte spara och min hårkvalité skulle nog inte klara det. *suck*

En gammal favorit i hårväg; lite åt tuppkamshållet och korpsvart.

Onsdagskväll, vi överlevde dagen!

Såhär såg det mest ut idag.
Blandat förskräckelse med glada miner. Ibland när Birk bara stannade upp och tittade på Elias, då blev Elias jätterädd och skrek. Eller så skrattade han. Det var blandade miner med andra ord.
Nåja, vi hade en riktig trevlig dag, först en promenad, sedan fika där Malin kom på besök. Hon har i skrivandets stund en bulle i ugnen och visade stolt upp UL-bilderna som hon fått på morgonen. Vi åt cupcakes och daimtårta och pratade om livets alla svårlösta gåtor.

Jag har hunnit med en hel del idag faktiskt och det känns bra att trots att jag är ”ensamstående” tills imorgon eftermiddag. Dammsugit lägenheten, vikt tvätt, promenerat, städat toaletten och varit och handlat. Det sista var faktiskt kul, jag köpte nya mössor till Elias, den enda han har nu är en lila Barbapappa-mössa som ser hemsk ut, så en brun apmössa och en helvit fick det bli. Tog även sikte mot barnmatshyllan då det var dags att fylla på med mjölkersättning. Köpte även hem mild havregröt. Och en liten barnmatsburk med potatis och palsternacka.
Jag vill egentligen inte köpa barnmat på burk, men jag har inte köpt någon stavmixer än, så jag köpte hem en liten, liten burk.
Men fattar ni, min kille (Elias pratar vi om nu, inte Mats) har blivit stor och ska få börja med smakportioner vilken dag som helst.

Imorgon ska vi på 4-månaderskontroll. Vart tar tiden vägen egentligen?

20/26

Nu för tiden finns det inget bättre än att vakna och inse att man fått mer än 2 timmars sammanhängande sömn under natten. Allting över 2 timmar är lyx för mig och jag känner mig pigg nu på morgonen. Lilleman somnade om, medan jag gick upp och plockade i ordning lite inför dagen, fixade kaffe till mannen och frukost till hunden. Morgonstund i lugn och ro. Lövely!

Idag nådde jag mitt stora delmål med 20 kilo. En skön känsla att man fortfarande kan gå ner i vikt trots att man inte ammar längre, men ändå äter mycket och bra. Denna gången har jag med tagit hjälp av Viktklubb.se, min räddare i nöden.

Nepp, nu skjutsar vi snart mannen till bussen och sedan är det väl dags att fånga dagen som det så fint heter!

En dag av många…

Ibland slår det helt enkelt igenom, Lilleman visar verkligen att han är lik mig med det där leendet…

Trots att sömnen blev allt annat än sammanhängande inatt så har vi varit igång hela dagen och det har varit en riktigt härlig sådan med besök på sångstund, umgänge med delar av mammagruppen och goda frallor under förmiddagen.
Promenerat har vi med gjort, idag var det riktigt svettigt när solen väl visade sig. Samlade ihop strax under milen totalt idag, inte så tokigt även om jag hellre går en lång promenad än flera ”små”.

Eftermiddagen spenderades på Parkervallen där vi kollat på riktig kvalitétsfotboll, FC Staples-premiär för i år. Mysigt att träffa en del jobbarkompisar med och Molly fick komma ut och sätta Zingo på plats och efter det tyckte inte han alls att hon var rolig.

Imorgon åker Mats till Götet och är borta över natten, vi får väl se hur vi löser detta med hund och bebis. Det får helt enkelt bli väldigt många barnvagnspromenader tror jag.
Och imorgon får vi finbesök av Emma, Birk och Malin.

Bring it on!

Ny vecka, nya möjligheter. Igen!

Trots blandat väder med hagel, sol och regn så har vi varit ute och promenerat. 7,5 kilometer blev det idag i hurtig takt tillsammans med mammagrupp-Jenny och Hugo. Det känns skönt i kroppen nu. Elias sitter i soffan bredvid mig, och har lagt sin lilla hand på magen, som en gammal farbror och samtidigt drar djupa lyckliga suckar, ungefär som att han berättar att han är rätt nöjd med livet.
Ja, då kan man inte annat än att bli varm i hjärtat.

Helgens bravader bestod mest av bakning och ett förstoppat avlopp. Dock inte kombinerat som tur var.
Det löste sig i sista änden iallafall trots att det behövdes en slamsugare för att få bort stoppet.
Slutet gott, allting gott.

Denna vecka innehåller mycket.
Imorgon öpnna förskola-besök, på onsdag kommer Malin och Emma hit på fika, på torsdag 4-mån-besök och förhoppningsvis ska vi hinna iväg på ett besök på öppna förskolan på Hulta med. Allt medans Mats är borta på andra saker.

Yepp. Det blir nog en mycket bra vecka detta med!

Banoffiepaj

Jag är väl sista i världen på att prova banoffie-paj (Banan-toffie). Alla bloggar jag följer lovprisar denna paj så jag var ju tvungen att prova.

Pajbotten:
200 gram digestive (ett halvt paket)
100 gram smör

Fyllning:
1 burk kondenserad mjölk
2-3 bananer
2 dl grädde
Eventuellt lite choklad att strö över

Börja med att ta bort etiketten på burken till den kondenserade mjölken. Lägg den i en kastrull med vatten och låt den koka i 2-3 timmar beroende på vilken konsistens man vill ha på kolan/dulce de leche som blir. Jag lät den koka lite över 2 timmar och då blev den på gränsen till för seg. Viktigt är att alltid fylla på med vatten allt eftersom det kokar bort. Vattnet måste alltid täcka burken…
Under tiden kan man roa sig med att göra pajbotten. Smula ner digestiven och häll på det smälta smöret. Tryck ut allt i en springform (jag dubblade receptet då jag hade en form på ca 30 cm) och se till att det blir en kant på pajen. Ställ in den i kylen så att det stelnar.

När mjölken kokat färdigt (och man har låtit den svalna, var försiktig med att inte hälla på kallt vatten när den precis kokat färdigt, många skriver om exploderande burkar med varm dulce de leche i hela köket)Häll ut kolan i den färdiga pajformen.Skiva bananerna och fyll över kolan, så att det blir ett täcke.Vispa sedan grädden och bred/spritsa ut det över bananerna.Och om man vill kan man göra småflisor av lite choklad och sprinkla över, men det är inte nödvändigt.Och sedan är den färdig och kan bjudas på!Den var väldigt mäktig, men god. Jag som egentligen inte är någon större älskare av bananer tyckte att kombinationen av kola/banan och grädde var väldigt gott ihop med digestivebotten.
Jag gjorde dock pajen dagen innan, men jag tror den hade varit godare om jag gjort den idag för då hade inte kolan och bananerna ”smällt” ihop som de gjort under natten.

Nåja, fikasällskapet för dagen (mormor & morfar) tog båda två var sin extra gång till kaffet. Den uppskattades!