Medeltidsdagar på Torpa stenhus.

DSC_7866 DSC_7912Igår packade vi picknick-väskan och åkte till Torpa Stenhus. De hade annonserat om att det skulle vara medeltids-dagar där och vem kan tacka nej till hästar, rustningar, svärd, pilbågar & gycklare? Inte vi iallafall. När vi kom dit vid 10 var det ganska behagligt, solen var bakom molnen så vi gick runt och tittade på allt möjligt. DSC_7870 DSC_7880 DSC_7900 DSC_7907 DSC_7909Elias fick både fäktas, prova bågskytte och äta ett kanderat äpple. Det var rätt skoj när han ville köpa äpplet, för han ville att M skulle ta bort ”skräpet” som var runt äpplet innan han högg in. Hahahaha, min fruktälskande store kille.
Jag tittade efter alla fina hästar och sedan bredde vi ut picknickfilten i skuggan och satt där och njöt av allt folk, vädret och P utforskade omgivningen på sitt sätt. Efter några timmar blev vi trötta och åkte hem för att promenera hem till Valter med familj och grilla. Så fantastiskt mysigt, hela dagen!DSC_7915Och idag blir den allra minsta godingen hela 10 månader. 10 månader sedan han gjorde vårt liv komplett och 10 härliga månader av framsteg.
Imorgon går jag med skräckblandad förtjusning in i min sista vecka som mammaledig och det är, som ni säkert förstår, blandade känslor. Men ska försöka göra det bästa av den; vi ska hänga med vänner, röra på oss och hämta hem en cykel, så jag kan cykla till jobbet.
En sista vecka. Lets do it. tom

En grill-lunch på Kransmossen i soligt väder.

DSC_7840Igår samlades stora delar av familjen för att gemensamt bära ved, mat och andra godsaker genom skogen till en utav grillplatserna på Kransmossen. Kanske lite för varmt för att grilla mitt på dagen, men vi hittade en grillplats i skuggan.DSC_7850 DSC_7856 DSC_7857 DSC_7860Och då dukades det fram med korv, bröd, dricka samt tillbehör. Kicken var grillmästare och vi andra njöt mest av tillsammanstid. Elias valde att grilla sin korv på pinne och fick nästan äta så mycket chips han ville. Innan maten.
Är det semester så är det.
Och så letades det Pokemon. Säga vad man vill om den nya ”flugan” men jag hade aldrig fått ut min man på långa promenader om dagarna om det inte vore för det där lilla spelet. Jag är inte riktigt lika besatt som många andra har blivit, men förstår förtjusningen. Att istället vara ute och leta tillsammans eller var för sig, istället för att sitta framför tv, läsplatta eller dator, gör att jag med glädje tycker att det är det bästa som hänt på länge. DSC_7863 DSC_7864Sedan gick vi hem och drack kaffe. Planen var att sitta ute, i våran lounge som äntligen börjar bli färdig, men det blev lite för outhärdligt att sitta där, så vi drack kaffe inne istället innan jag fick åka vidare för att träffa ett blivande bröllopspar som jag ska föreviga i september. Det visade sig att mannen i familjen var en gammal klasskompis till mig och jag småflinade lite åt över hur olik man kan vara från att ha slutat gymnasiet till att vara en bit över 30.

Idag har det varit egentid för denna mamman, jag har äntligen kommit igång med träning igen och känner att styrka börjar bli roligt igen. Kört gym samt uteträning de flesta dagar i veckan och i morse när jag hade hela gymmet för mig själv vågade jag prova lite nya maskiner. Yeeey! Det tar sig!

Snart ska vi göra oss i ordning för att åka till stranden med Valter & familj.
1,5 vecka kvar ihop med dessa grabbar som mammaledig.
Lets do this!tom

3 kilo chips och strålande sol på Liseberg.

DSC_7806Igår var vi på Liseberg! I strålande sol (äntligen!), Göteborg levererade verkligen! Tillsammans med en utav Elias bästa vänner Valter & deras familj var vi där vid öppning och det var två spralliga killar som fullkomligt hoppade på stället av iver för att få komma in genom den stora entrén. Sol och Gothia Cup, vi trodde det skulle vara fullsmäckat med folk, men det var faktiskt inte alls så farligt, åtminstone inte när vi var där vid öppning. DSC_7805 DSC_7817 DSC_7810Grabbarna fick var sitt åkband (även papporna) och sedan fick de åka hur mycket de ville. Allt från skuttande flygplan till Lilla Lots och en svettig vända på Bushållplatsen. Philip var nöjd med att sitta i vagnen och följde med när jag klämde in mig vid farfars bilar. Tog även en vända med E i sagoslottet, något som ser ut precis som det gjorde när jag var barn.. Fast.. äldre. Dockorna verkar ha åldrats lika mycket som vi och det känns konstigt men fascinerande att sagoslottet fortfarande är en sån välbesökt attraktion.
Dessutom var man ju tvungen att spela bort gräsligt mycket pengar, men till slut vann vi en 3 kilo stor chipsväska, proppfylld med snacks. De var faktiskt de sista 10 kronorna där jag bad E välja ett nummer, och pang! där kom stjärnvinsten. Tur-Elias.

Så en heldag på Liseberg med familjen E-S. Det var precis vad tisdagssinnet behövde!tom

Att ha gjort Gränna samt Visingsö i ösregn och strålande sol.

DSC_7735 DSC_7738Troligtvis kommer Therese skratta åt mig när jag säger detta, men jag avskyr uttrycket Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Fullkomligt hatar det.
Jag gillar inte att lägga pengar på regnkläder för optimisten i mig säger att det aldrig kommer bli dåligt väder, bara sol och uppehåll. Och oftast fungerar det att tänka så, men inte igår. Haha!
Vi åkte nämligen med våra fantastiska grannar till Gränna igår. Tanken var först Varberg men med stundande Wings and Wheels så åkte vi helt enkelt åt andra hållet genom Sverige och landade i ett mulet Gränna där vi kikade på polkagris-tillverkning, åt en ruskigt dyr kycklingsallad som bestod av 4 skivor tomater, en halv isbergssallad (jag som avskyr isbergsallad) 6 bitar kyckling, 4 skivor gurka och lite dressing, och sedan ställde oss i kö för att åka Visingsö-färjan. DSC_7741 DSC_7746Och där öppnade himlen sig. Ordentligt. Vi fick köpa billiga regn-ponchos (orutin att inte ha min fina, som Therese köpte till mig, liggandes i bilen) och ändå stå under tak för att försöka härda ut. Att ens fundera på att åka Remmalag i ösregnet var tyvärr inte att tänka på och att spendera lite pengar på det lilla leklandet de hade var inte riktigt i någons intresse. DSC_7752 DSC_7761 DSC_7764 DSC_7768 DSC_7775Så vi tog bilarna till norra udden, och gick på stranden där jag och Mats en gång red turridning 2008. Då vi var nyförälskade och inte hade några bekymmer i hela världen och jag hade långt hår och brösten var någorlunda fasta.
Där stod vi, 8 år senare, med två barn (varav ett sov i bilen, helt utslagen) och fina vänner, i regnet och kastade macka. Och där och då blev vi alla så trötta på vädret att vi bestämde oss för att ta färjan tillbaka till Gränna och börja åka mot Borås.. DSC_7778 DSC_7784 DSC_7801 DSC_7804Men när vi väl kom tillbaka till Gränna, så var det som att någon magiskt viftat med trollspöt, för solen sprack igenom och sedan lös den hela eftermiddagen och livet blev genast lite lättare, barnen blev gladare och vi stannade kvar i Gränna. Tjejerna (inte vi mammor utan barnen) togs sig ett dopp i Vättern, medan grabbarna spelade äventyrsgolf och vi mammor tog oss en pratstund om livet under tiden. Minigolfen vann Mats, och Patric fick ställa upp på en loser-bild med ett leende innan det blev tidig kväll och vi var tvungna att åka hem, alldeles fyllda av skratt, glass och upplevelser från en sommareftermiddag i Gränna.
Den avslutades hemma hos grannarna där de bjöd på familjepizzor och några glas vin.
En helt underbar dag.
tom

Att veeerkligen önska sig sol.

DSC_7722Alltså, igår tog vi en vända till Netto, jag hade sett att denna vecka sålde de bänkar med dynor, sittdynor.
Långa sådana, och den där lilla djävulen på ena axeln sa att vi behövde en sådan.. eller möjligtvis två.

För några veckor sedan byggde ju Mats, med stor hjälp från grannarna en lounge ute på balkongen. Superbra!
Det är ju bara det att den blev lite för hög, så att man satt och dinglade med fötterna.
Ja, jo, det är inte ofta man är vuxen och får dingla med benen, men jag retade mig på det hela tiden och häromdagen kom morfar hit (och mormor) för att hjälpa till att sänka träsoffan.
Och det blev SÅ.HIMLA.BRA! (Trots många svärord under tiden)
Därför åkte vi till Netto igår och slet åt oss två fina sittdynor, som passade jättebra. Trots att jag inte mätt så fixade ögonmåttet det ganska bra.
Men så är det ju det där med regnet.
Jag VILL så gärna ha uppehåll en kväll, få lite värme och sitta där ute med en kär skäggig man och upprepa hur ”bra det blev….

Jag vet, det går inte att göra någonting åt, och jag vet att jag bara maler på om vädret. Och ja, det är mysigt att tända ljus på kvällen när det är lite mörkt. Men herregud, det är juli och jag vill inte gå på paus. Satt ute en stund på lekplatsen medan E lekte med ett utav grannbarnet. Vid ett litet ögonblick tittade solen fram och jag slöt ögonen och njöt. Värmen fyllde hela kroppen på bara några sekunder och guuuud vad jag behöver sol känner jag. Så ja, nu lägger jag officiellt in en beställning på sol.
Japp. Komsi komsi!tom

En kort stund runt matbordet.

DSC_7715DSC_7713 DSC_7718 DSC_7721Igår runt matbordet.
Vi åt färskpotatis med köttbullar, creme fraiche och sweet chilisås. Elias var svettig från att ha varit ute och cyklat med oss runt Kransmossen. Han cyklade och vi sprang bredvid, redo att fånga upp honom om något hände. Bra träning det där, för när han fick upp farten så fick både jag & Mats öka takten och ta i. Väldigt bra motion. Känns som jag börjar få tillbaka mina fötter igen, de är inte längre paralyserade av smärta som förr, de varken domnar eller gjorde ont under tiden vi var ute.
Elias berättar något, Mats skrattar.
Philip gnäller, han är febertrött och orkar inte hålla humöret uppe.
Tittar ut, och regnet öser ner, mer än det gjorde när vi var ute.
Grabbarna och jag.
Juli månad och regn.

Men inomhus är det torrt, varmt och mysigt. Det kommer man långt med. tom

Dåligt humör, kostymklädda chefer och det gula varuhuset.

DSC_0175Herregud vad veckan gick fort. Lillebror har haft lite feber, jag har mest haft dåligt humör och regnet har verkligen visat sin intensiva sida. Det är juli månad och vissa dagar stannar temperaturen enbart på 14 grader, det gör mig ledsen även om jag vet att jag inte kan påverka det. Förhoppningsvis har det dåliga humöret på mig nått sin kulmen och jag kan blicka framåt.

Ja, jag träffade ju min nya chef i måndags! En professionell man, med kostym och härliga framtidsplaner. Den där klumpen i magen att inte veta vad man kommer tillbaka till släppte totalt, vilket gjorde att jag kunde åka hem med ett leende på läpparna och njuta av den sista lilla tid som finns kvar. Det gör mig lite stressad att känna hur dagarna krymper, men jag får se till att göra det bästa av de som finns kvar.
Så igår tog jag med mamma och syster till Ullared, och handlade nya kläder.
Efter 30 kilos nedgång och enbart kläder från 2014 (i princip) så var det dags att förnya innehållet i garderoben och jag hittade två par byxor, lite mer strikta arbetskläder och en träningsväst som jag ska testa idag. Även lite uppdatering med smink, parfym och ikväll ska det göras lite nya slingor. Det var skönt att få åka iväg utan tanke på barn, och jag kunde gå och titta precis hur jag ville. Jag tror jag fick laddat batterierna lite och hittat en ny liten gnista.
Fötterna har krånglat otroligt det sista, men igår var första gången på länge som jag faktiskt rört på mig mycket, utan att vara helt invalido i slutet av dagen.

Elias har även köpt en fin cykel, sin första med trampor, så nu pågår intensiv träning för att kunna kontrollera alla manövrar. Herregud vad stor han är nu. Och lillebror kryper på, pratar på sitt egna lilla språk och är inte alls en liten bebis som bara ligger still längre.
De båda är fantastiska med varandra, och även om det suger stenhårt att behöva vakna runt 05.30 varje morgon oavsett helg eller vardag, så ler hela hjärtat när man hör hur de leker och skrattar med varandra inifrån deras rum.
Mina godingar.
Nu gör vi juli bättre, oavsett regn eller bristen på solvärme!tom

Att ha gjort de småländska skogarna!

DSC_7661Denna helgen har inte varit att leka med!
I fredags var vi på barnkalas, igår Rydadansen för att sedan direkt åka på ett annat barnkalas, och idag en tripp till Vaggeryd & Hok. Vi började i Vaggeryd, ett utav mina favoritställen här i Sverige. Har så mycket barndom som ligger runt knutarna, så många hästdrömmar (eftersom min kusin har en riktig hästgård) och även om jag inte varit här så många gånger som vuxen, så sitter ändå vägen hem till moster & morbror som en smäck. I deras vackra växthus frodades gurkor, chili, kryddor och paprikor. DSC_7674 DSC_7683 DSC_7694Och så har de skaffat sig en liten hund. De tog bort sin förra hund i samband med att Molly gick bort, och nu har de skaffat en ny liten stjärna. En labrador vid namn Chavon, 14 veckor och alldeles sylvassa små tänder som skar igenom det mesta. Tänk att ha en liten valp, som man får träna allt själv på. På bara 14 veckor så kunde han sitt, ligg och rulla runt samt vacker tass ganska skapligt. Imponerad!DSC_7703Sedan bar det av till Hok, vid en liten gård som heter Sjöarydet där vi var en 50, mer eller mindre avlägsna, släktingar som träffades. Det visade sig nämligen att en person från USA hade släktforskat och ville hemskt gärna få ihop en så stor träff som möjligt, så de där 4 syskonens (min pappas farmor) av-ynglingar med bekanta kom, till amerika-besökets stora förtjusning. Nu var det inte alla som kunde komma, men stora delar av vår del av familjen var där, tillsammans med min farbror & faster samt några av mina sysslingar förutom de annars mer avlägsna släktingarna som jag inte minns namnet på. Häftigt oavsett. Släkt betyder en hel del för mig. DSC_7704 DSC_7706 DSC_7708 DSC_7711Och där satt vi bland knotten, och delade historier (främst min syster, herregud vilka skämt hon kan dra till med…) åt god fika och gick till ladan för att beundra gamla saker.

Väl hemma i Borås igen efter en rätt trafikerad riksväg 40 så beställde vi familjepizzor som vi delade på här hemma. Nu har alla åkt hem och jag är gräsligt trött. Barnen ligger i sina sängar (och sover förhoppningsvis, man vet aldrig med de två) och imorgon ska jag för första gången någonsin träffa min nya chef, ska bli otroligt spännande!
Men ja, några minuter kvar av söndagen, och jag ska göra absolut ingenting. 4 veckor kvar nu av denna episoden av mitt liv.
Den ska jag göra något bra av!tom

Några till från Rydadansen.

DSC_6813DSC_7106 DSC_7503 DSC_7575 DSC_7596Jag visar några godingar till från gårdagen.
Nu snart iväg till de småländska hoodsen för att gå på släktträff ifrån 4 (?) led.
Jeeezuz!tom

Rydadansen 2016

DSC_6758DSC_6843 DSC_6941 DSC_7020 DSC_7086 DSC_7242 DSC_7319 DSC_7350 DSC_7476 DSC_7534 DSC_7603Oj, upp vid 05.15 för att infinna sig med Therese på Ryda för att vara hjälpreda. Kanske liiite dumt att komma i säng först vid 00, men men. Sova får jag väl göra när jag blir gammal.
Oavsett, jag var hjälpreda och fotograf. Vädret var ju mer eller mindre hemskt, jag menar verkligen ÖSREGN, ISO-talet i kameran fick verkligen trissas upp högt för att det skulle kunna bli lite skärpa i bilderna, men det är ju saker man inte kan styra över. Nåja, jag fick både se och fototgrafera fina ekipage. Och duktiga! Ruskigt imponerad att kunna jobba ihop med en hund i den miljön, lös. Det är prestige i det!
Dessutom fick jag tillbaka lite hundlängtan igen, det var längesedan pirret i magen kändes. <3
Tur min vän Sandra snart beräknar små aussie-valpar som vi kan åka och gosa med och bli bitna i fingrarna av.
En gång hundtjej, alltid hundtjej tror jag. tom